Respekt för demokratin gäller även i den digitala världen

Det hände mitt under ett digitalt nämndsammanträde i Svalövs kommun. Plötsligt hördes någon av politikerna muttra ”Jävla kärring!” om en annan nämndledamot. Trots att alla i mötet kunde höra orden tydligt, blev det inte klarlagt vem som yttrade dem.

Runt om i landet har allt fler politiska organ förflyttat delar av sin verksamhet till nätet. Digitalisering innebär att demokratin tar sig nya former och utvecklas. Men vårt digitala arbetssätt kan också vara en plattform för härskarteknik, hat och uppvigling.

Populism har alltid funnits, precis som svartmålandet av meningsmotståndare. Men nu är vi oroliga och rädda för att vi med små steg är på väg att erodera vår egen demokrati. Vi vill därför lyfta tre viktiga principer för att möta detta hot. 

1. Respekt för varandra. Det offentliga språket har på många sätt hårdnat på grund av sociala medier. En anledning kan säkerligen vara att somliga har svårt att hitta nyanserna i skrift. En annan anledning är sociala mediers logik. Ju mer dina inlägg engagerar, desto fler når du.

Det finns därför politiker och samhällsdebattörer, som medvetet använder provokation som främsta redskap. Framför allt avslöjar vår närvaro online vår människosyn. Det som tidigare bara uttalats mellan ”skål och vägg” blir nu – ibland medvetet, ibland omedvetet på grund en påslagen mikrofon eller webbkamera – offentligt. Lösningen ligger inte i att radera eller stänga av oförskämdheter. Lösningen ligger i ett bättre omdöme och att inte uttrycka sig nersättande om andra.  

2. Respekt för uppdraget. Att vara förtroendevald är ett av de finaste uppdrag man kan ha i en demokrati. I en del beslutande församlingar (exempelvis riksdagen) har man klädkoder. Det handlar om att visa respekt för rollen och uppgiften man har tagit på sig. En advokat, politiker eller bankanställd får gärna ha T-shirt, kortbyxor och flip flop på sin fritid. Sådana kläder på arbetet kommer däremot ofelbart att sänka förtroendet för vederbörande.

När man sitter i sammanträden bör man betänka detta, oavsett om mötet sker i riksdagens plenisal, i rådhusets sammanträdesrum eller digitalt hemifrån. Samma koder som finns i de fysiska mötena, bör gälla för de digitala, till exempel att klä på sig även på underdelen av kroppen. På samma sätt som det inte accepteras att en ledamot sätter upp en banderoll med sin partilogotyp bakom talarstolen i regionfullmäktige, är det inte acceptabelt att ha detta som bakgrund i ett digitalt möte. 

Att vara förtroendevald handlar inte bara om att få ett förtroende. Utan också att genom sitt eget agerande inge förtroende.

3. Respekt för oppositionen. Möjligheten att driva oppositionspolitik är en av grundpelarna i demokratin. Vi ser ju vad som händer i ett antal länder med auktoritärt eller diktatoriskt styre. 

Det finns en utbredd missuppfattning om att demokrati enbart handlar om majoritetens vilja. I en demokrati är också behandlingen av oppositionen central. Minoritetsskyddet handlar bland annat om vilken insyn som oppositionen ska ha i nämnder och styrelser. 

I en del skånska kommuner ser vi en oroväckande utveckling där majoriteten tar sig friheter på minoritetens bekostnad. Det kan till exempel gälla representation i nämnder och styrelser. För oss finns det en grundläggande princip: ”Behandla andra som du själv vill bli behandlad”.

Svårare än så borde det inte vara. Det är dags att visa respekt för varandra och för demokratin – även i den digitala världen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.