Forskning

Replik: Visa mig det vetenskapliga stödet!

Kanske kan SensoDetects metod bli en psykiatrisk diagnosmetod, men det ligger i så fall långt i framtiden. Sjukvården måste avvakta tills blindade, kontrollerade, oberoende och tillräckligt stora studier visat metodens tillförlitlighet.

REPLIK. SensoDetects vd Johan Olsson svarar i inlägget ”Tydligt stöd för vår diagnosmetod”  på min replik.

När ny mark ska prövas vetenskapligt börjar man med pilotstudier och går vidare tills man nått det vetenskapliga stödet, som kräver att studierna är oberoende, kontrollerade, blindade med tillräckligt många testpersoner för att man inom sjukvården ska kunna använda dem kliniskt.

Läs också

De studier som Johan Olsson hänvisar till har omfattat några tiotal personer. I Uppsala var det 26 personer med diagnosen schizofreni, 24 stycken med ADHD och en kontrollgrupp på 58 personer. 

Författarna till artikeln om Uppsala­studien säger som avslutning: Metoderna förtjänar att vidare forskning genomförs i större kliniska studier där man tittar brett på psykiatriska åkommor för att avgöra deras potentiella möjligheter som diagnostiska biomarkörer. Författarna finner således att det inte finns tillräckligt stöd för att SensoDetects metod (ABR) är färdig för kliniskt bruk. Av artikeln framgår också att SensoDetect upptäckte programfel i samband med analysen av uppmätta data eftersom man fick orimliga resultat. Den sex sidor långa artikeln är väl värd att läsa.

Studien i Lund redovisas i en doktorsavhandling. I testet jämfördes 48 pojkar och 63 flickor med diagnosen ADHD med en kontrollgrupp bestående av 20 pojkar och 26 flickor. För ASD jämfördes 23+31 diagnostiserade barn med en kontrollgrupp om 24+23 barn. Studien omfattade även tester med en helt annan metod, CANTAB. Författaren till avhandlingen skriver i en svensk sammanfattning: Slutsats: Våra resultat visar att både ABR och CANTAB skiljer ut ADHD respektive ASD­gruppen från normala kontroller på gruppnivå. Då vi har tittat på skillnader på gruppnivå, kan man inte dra slutsatser om den enskilda individen utifrån våra resultat. SensoDetects metod kan således åtminstone inte nu användas som diagnosverktyg.

För ett år sedan publicerades en artikel om SensoDetects metod av fyra forskare från Örebros Universitet och KI. De hade genomfört en dubbelblindad studie på 31 vuxna patienter med psykiatriska sjukdomar och jämfört dem med 15 friska patienter för att utröna den kliniska användbarheten av ABR. Jag rekommenderar läsning av artikeln i sin helhet där sista meningen lyder: Vad vi funnit måste ses mot det begränsade antalet försökspersoner som ändå var tillräckligt stort för att visa avsaknaden av tillförlitlighet vid användande av SensoDetects metod för att diagnostisera vuxna med psykiatriska sjukdomar. Följaktligen kan SensoDetects metod, i det nuvarande forskningsläget, inte rekommenderas som stöd i diagnostiska procedurer för patienter med psykiatriska sjukdomar.

För närvarande pågår en studie på barn i Eslöv som enligt uppgift ska vara blindad men resultaten från den studien kommer inte att analyseras förrän tidigast om ett år.

Inte att undra på att sjukvården inte använder SensoDetects metod. Utifrån ovanstående måste sjukvården avvakta tills blindade, kontrollerade, oberoende, tillräckligt stora studier visat metodens tillförlitlighet innan den kan användas kliniskt vid diagnostik på individnivå.

Kanske kan SensoDetects metod bli en psykiatrisk diagnosmetod, men det ligger i så fall långt i framtiden och det verkar som om SensoDetect inte har resurser eller tålamod till att sköta det utvecklingsarbetet men jag lovar, att om det skulle visa sig att SensoDetects metod för att diagnostisera neuropsykiatriska sjukdomar fungerar, ska jag vara bland de första att gratulera till framgången.
 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.