Skola

”Rektorer måste få mandat att skapa en bättre skola”

Politiker, tjänstemän, förvaltnings- och koncernledningar måste våga släppa taget och ge rektorerna mandat att leda skolans utveckling. Lita på rektorernas unika kunskaper, uppmanar Alf Solander, rektor för Tumba gymnasium i Botkyrka.

 

Skollagen från 2011 har tydliggjort rektors mandat över sin skola, men uppdraget kompliceras när koncern- och förvaltningsledningar vill vara det synliga lejonet på klippan.

Det är billigare för huvudmännen att formulera mål för skolan än att ta ansvar för den. I stället för att betala kostnaderna för att exempelvis utveckla stödet till ele­ver med olika inlärnings- eller funktionsnedsättningar, hänga med i teknik­utvecklingen och kompetens­utveckla personal - kort sagt driva skola - sätter huvudmännen upp utopiska mål som skolorna inte har förutsättningar att uppnå. På detta sätt skjuts ansvaret och skulden för svag måluppfyllelse över på de enskilda skolorna.

Otydligheten och förvirringen ökar genom utspel från politiker som mutar in skolan som sitt revir. Utbildningsdepartementet, Skolverket och Skolinspektionen vill påverka och styra.

Rektorerna, lärarna och eleverna befinner sig i mandatlöst limbo där det mesta upplevs låst och blockerat.

School Effectiveness Research (SER), är ett internationellt forskningsområde som tydligt lyfter fram vilka faktorer som skapar utveckling och skolframgång. Med SER-forskningens systemteoretiska perspektiv är rektor huvudpersonen, men i Sverige viftas det undan i övertro på centralstyrets kraft. Men varje skola, från förskolor till storskaliga gymnasieskolor, är unika organisationer som kräver kontextkunskap. Rektorer har den kontextkunskap som krävs för att få fart på utvecklingen, men då krävs mandat, tid och arbetsro. När resultaten uteblir byter man rektor. Med stöd av SER-forskningen vill jag lyfta fyra områden som leder till framgångsrika skolor:

  • Rektorer måste få ta sitt ansvar i enlighet med skollagen. Klåfingrigheten måste försvinna från dem som vill synas och bestämma, men som i praktiken undviker ansvar. Hit räknas målstyrande politiker, förvaltnings- eller koncernledningar, men också Skolverket och Skolinspektionen som rafsar på ytan utan att erbjuda fungerande alternativ.
  • Rektor är en profession med unika specialistkunskaper. Ingen vill sätta rektor som ansvarig för en hjärnoperation, lika verklighetsfrämmande är det att tro att vilken företagsledare som helst kan leda en skola, en ytterst komplex organisation. Vad rektor utvecklar genom sitt ämbete är unika kunskaper om hur man skapar arbetsteam, bygger relationer till elever, föräldrar och skapar synergieffekter i ett urverk som handlar om tusentals relationer och flöden som måste gå i varandra.
  • Förvaltnings- och koncernledningar måste ge skolor och rektorer organisatoriska förutsättningar att nå utveckling. Lokalerna måste vara hela och rena och nutidsanpassade gällande teknik och arbetsmiljö. Det måste finnas ekonomi att bygga ett fungerande maskineri, som är komplett gällande elevhälsovård, administrativa funktioner som avlastar pedagogisk personal och specialpedagogiska insatser för elever med inlärningssvårigheter.
  • Framgångsrika skolor känne­tecknas av stabilitet när det gäller ledarskap. I dag stannar rek­torer i genom­snitt mindre än tre år på sina skolor. I stället för mål bör man sätta fokus på hållbarhet och kontinuitet. När rektor och lärare stannar på sina skolor ökar möjligheterna till resultatutveckling.

Det har nu gått sex år sedan rektors mandat stärktes i skollagen. Mentalt måste politiker och tjänstemän på lokal- och riksnivå våga släppa taget och ge rektorerna mandatet att leda utvecklingen. Det är dags att kasta alla kontraproduktiva målstyrningsförsök i papperskorgen. Fungerande skolor kostar pengar, men för övrigt behövs arbetsro, tålamod och tydlig styrning – då kommer resultaten.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.