Debatt
Höghastighetståg
29 juni 2016 kl 05:45

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Regiontoppar: Bygg höghastighetsbanan nu!

Sverige behöver ett pålitligt järnvägsnät. Bristerna märks i hela landet och mest akut är läget i Sydsverige. Vi har inte råd att vänta längre. Vi uppmanar regeringen och infrastrukturminister Anna Johansson att snarast möjligt besluta om byggstart för den nya höghastighetsbanan. Och börja bygg söderifrån! skriver sex regiontoppar (S) och (M) i södra Sverige.

Det här är en opinionstext

Mer än en fjärdedel av Sveriges befolkning, 26 procent, bor i de sex regioner som utgör Sydsverige. En förutsättning för fortsatt hållbar samhällsutveckling och välfärd är en välfungerande infrastruktur, vilket i sin tur är en förutsättning för fungerande arbetsmarknader och Sveriges konkurrenskraft.

Det är därför med stor oro vi ser hur kapacitetsbrister i transportsystemet i Sydsverige i dag orsakar ständiga förseningar för både persontrafik och godstransporter - störningar som fortplantar sig upp i landet.

På grund av svårigheter att komma överens om prioriteringar blir många uppenbart viktiga infrastrukturinvesteringar aldrig gjorda. Eftersom vi vägrar att gå i den fällan har våra sex regioner nu enats om vilka åtgärder som är viktigast.

Högt upp på listan kommer en ny stambana för höghastighetståg mellan Stockholm-Malmö och Stockholm-Göteborg med knutpunkt i Jönköping. Den kommer inte att löpa genom alla våra län, men nyttan kommer alla våra medborgare tillgodo. Med tanke på de samlade behoven inom infrastrukturområdet bör utbyggnaden av den nya höghastighetsbanan ske med en särskild finansiering.

I prioriteringen av höghastighetsbanan ligger självklart satsningar på anslutande banor så att den nya banans potential att möta hela Sydsveriges behov och resandeunderlag tas tillvara.

I våra regioner har den regionala tågtrafiken utvecklats starkt och ingår nu som en naturlig del i många människors vardag. Människor i Sydsverige tar Öresundståget från Köpenhamn via Malmö till Göteborg, Växjö, Karlskrona och Kalmar. Med Pågatågen reser man från Simrishamn i söder till Karlshamn i öster. Men överfulla järnvägsspår bromsar våra möjligheter att utveckla den regionala kollektivtrafiken för mer än var fjärde person i Sverige.

Vi ser att där trängseln i dag är som störst skulle en ny stambana skapa nya, effektivare transportvägar. Samtidigt skulle dagens järnvägsnät avlastas och för våra sex regioner skulle det även innebära utrymme för pålitligare och tätare regional persontågtrafik på de nya stambanorna. Samtidigt får det befintliga järnvägsnätet kapacitet att ta över mer godstransporter från ett ansträngt vägnät, med nödvändiga miljö- och klimatvinster som följd. 

De resenärer och företag som i dag inte vågar lita på tågtrafiken skulle återfå sitt förtroende för järnvägssystemet. Sydsveriges hamnar som redan i dag spelar en viktig roll kan ta över större volymer och därigenom avlasta väg- och järnvägssystemen.

Genom att snabbt säkerställa kapaciteten hos anslutande delar av järnvägsnätet kan den nya höghastighetsbanan utnyttjas optimalt ihop med övrig infrastruktur. Med robusta system för hållbara transporter växer och utvecklas arbetsmarknadsområden.

På så vis stärks såväl våra regioners som Sveriges konkurrenskraft. Vårt geografiska läge gör att en stor andel av hela landets import och export passerar genom våra län. Genom södra Sverige går ScanMed-korridoren, ett stråk som EU pekat ut som extra viktigt för godstransporter mellan Skandinavien och Medelhavet.

Sveriges utrikeshandel ökar just nu särskilt snabbt med länder i öst och syd. Om Sveriges perifera läge inte ska strypa den positiva utvecklingen krävs en infrastruktur som svarar upp mot behoven.

Alla prognoser pekar på ökande transportbehov under kommande decennier, vilket betyder att vi står inför växande problem om inte åtgärder vidtas. Exempelvis beräknas Södra stambanan norr om Lund behöva utnyttjas till nära 150 procent inom tio år om inget görs.

Det kan jämföras med Trafikverkets rekommendation om maximalt 85 procents nyttjande. Redan i dag utnyttjas sträckan till maxgränsen. Överutnyttjade spårsträckor orsakar förseningar och är omöjliga att underhålla på ett rationellt sätt.

Nya beräkningar från Trafikverket visar att kostnaden för en ny höghastighetsbana blir väsentligt lägre – och nytto­effekterna större – än man tidigare trott. Vi uppmanar regeringen och infrastrukturministern att snabbt få spaden i jorden! Järnvägen kan få en särställning i framtidens hållbara transportsystem, men det förutsätter kraftfulla satsningar i underhåll och utbyggnad.  

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.