Utredning

Regeringens utredare: Nu rebootar vi den digitala förvaltningen

Digitaliseringen måste löpa som en röd tråd från riksdagen till kommuner och landsting, och i fokus ska brukaren vara. Att ingen ställs utanför är viktigare än att ligga i den digitala teknikens framkant.

 

En reboot är något man gör efter att ha ersatt mindre effektiva komponenter i ett system med nya. Då startar man om, rebootar som teknikerna säger. Jag anser att politiken för digital förvaltning just nu håller på att startas om. Utredningen om effektiv styrning av nationella digitala tjänster, vars slutbetänkande jag nu överlämnat är en del av detta. 

Såsom jag föreslagit har riksdagen beslutat om en samlad myndighet för digitalisering av offentlig verksamhet. Den startar 1 september i år. Regeringen har vidtagit en lång rad åtgärder som i flera fall innebär omprövningar och nya grepp. De statliga lokalkontoren får en ny organisation och nya uppgifter. Skärpta krav på upphandling av it-tjänster utreds, liksom inrättandet av en statlig molntjänst. Vilka fysiska id-handlingar staten ska tillhandahålla utreds också liksom vilka myndigheter som ska göra det. Förslaget om avtalssamverkan mellan kommuner är en annan viktig pusselbit. Det här och många andra förändringar är på gång.

Jag har ett antal förslag till som är nödvändiga för att det ska bli en riktig omstart.

Effektiv styrning av digital förvaltning innebär att det man vill uppnå måste löpa som en röd tråd genom hela den statliga förvaltningen och även sträcka sig till kommuner och landsting. Tråden måste börja högst upp, dvs i riksdagen. Mitt förslag är att det ska finnas ett riksdagsbundet mål för digitalisering av den offentliga förvaltningen. Det kan formuleras på olika sätt, men det viktiga är att brukaren ställs i fokus. 

Regeringskansliet måste bli bättre på att bereda förslag av förvaltningsgemensamma digitala funktioner. Sådana funktioner kan ha mycket olika karaktär. Det gemensamma är att de ofta innebär organisationsförändringar, nya finansieringslösningar, lagstiftning och – inte minst – ställningstaganden till vad som ska vara det offentliga åtagandet. Det är inte frågor som kan lösas enbart genom myndighetssamverkan. Den nya myndigheten kan här ge regeringen ett väsentligt stöd. Regeringen måste dock skapa egna rutiner. Det måste också finnas en bindande samverkan mellan staten, kommunerna och landstingen.

Digitaliseringen riskerar att förstärka de sårbarheter det moderna samhället redan har. Därför är det viktigt att kommunerna, liksom statliga myndigheter, bedriver ett aktivt informationssäkerhetsarbete. Jag anser att de rättsliga kraven bör avspegla detta, liksom att det bör finnas en aktiv tillsyn inom området.

Mina meddelanden, som idag har 2 miljoner anslutna mottagare, bör utvidgas till att omfatta privata utförare av offentlig finansierade tjänster, men även andra företag som har samhällsviktiga funktioner, som banker, försäkringsbolag m fl.

E-legitimation, eller som jag föreslår det ska kallas e-identifikation, måste bli ett statligt åtagande. Säker identifiering är en förutsättning för att utnyttja offentliga e-tjänster. Jag menar inte att staten ska börja konkurrera med BankID. Men staten måste ta ansvar för det som bara staten kan göra. Först och främst handlar det om grundidentifiering, dvs att säkerställa att en person verkligen är den som den påstår sig vara. Det är därför naturligt att en statlig eID tillhandahålls i samband med att statliga ID-kort utfärdas. Denna statliga eID ska kunna användas för att identifiera sig mot myndigheter på webben, men också vid besök på statliga lokalkontor eller kommunala servicekontor. Det blir därmed en eID som även den som inte har en dator kan använda. Denna eID ska sedan kunna växlas mot till exempel ett eID i mobilen. Därmed fyller den också funktionen av en backup möjlighet. När mobilen hamnat i vattnet, systemet uppdaterats eller certifikatet måste förnyas så kan det statlig eID:et hjälpa Dig att återskapa Ditt mobila eID.

Jag är fullt medveten om att många anser att en eID på kort inte är det modernast tänkbara. Men statens uppgift är inte att ligga i teknikens absoluta framkant. Statens ansvar är att skapa tillit, säkerställa funktionalitet, skapa förutsättningar för utveckling och se till ingen ställs utanför i det digitala samhället.

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.