Debatt
Arbetslöshet
4 maj 2018 kl 05:10

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

Regeringens trollkonster skapar inga riktiga jobb

Socialdemokraternas vallöften om att Sverige skulle ha lägst arbetslöshet i EU 2020 blev det inget av. I stället för att underlätta för företagare har S ägnat sig åt att putsa arbetslöshetsstatistik och missriktade mirakelkurer. Det hade varit betydligt bättre om partiet hade ägnat sig åt att skapa förutsättningar för jobb där människor får riktig lön och betalar riktig skatt.

Det här är en opinionstext

Ett av Socialdemokraternas viktigaste vallöften i förra valrörelsen var att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet till 2020. Regeringen basunerade ut att de hade kraftfulla åtgärder till sitt förfogande. Målet skulle nås oavsett vad prognoserna visade. Med bara 20 månader kvar till slutdatum kan man dock konstatera att målet är långt ifrån att nås. 

Istället för att klättra i rankingen har Sverige tappat placeringar och är längre från toppositionen än när Löfven tillträdde. Sverige har idag tre gånger så hög arbetslöshet som Tjeckien och ligger på den sämre halvan – på plats 16 av totalt 28 – på EU:s arbetslöshetslista. Det är en försämring från plats 12 då ”tävlingen” startade. Arbetslösheten har bitit sig fast i flera grupper – inte minst bland många utlandsfödda. Ett större svek gentemot väljarna och de arbetslösa får man leta efter.

De storvulna visioner som artikulerades när nuvarande regering tillträdde inbegrep färgstarka begrepp som ”innovationskatapult” och ”industrikansler” toppat av ett jobblöfte med det märkliga målet om ”EU:s lägsta arbetslöshet”. Målet i sig har alltid varit konstigt formulerat då det viktigaste borde vara hur många som faktiskt har ett jobb och inte huruvida det är relativt sett fler eller färre än i andra EU-länder.

En av regeringens viktigaste åtgärder för att nå målet var att trolla fram 30 000 så kallade traineejobb. Denna mirakelkur tvingades regeringen att avveckla på grund av för få deltagare. Istället satsar regeringen nu på så kallade extratjänster vilket innebär 100 procent skattesubventionerade ”jobb” i offentlig sektor. Dessa träffar många gånger fel målgrupp på arbetsmarknaden såsom personer med både gymnasieutbildning och eftergymnasial utbildning. Det är ett enormt slöseri med skattemiljarder att finansiera dessa extratjänster för att anställa överkvalificerade personer. Så putsas statistisk inför en valrörelse där orealistiska mål satts upp.

Kristdemokraterna har ingen mirakelmedicin för att komma till rätta med Sveriges höga arbetslöshet i de utsatta grupperna. Men vi har betydligt bättre förslag än regeringen på hur dessa personer som står långt från arbetsmarknaden ska kunna få en riktig anställning. Det handlar om att skapa förutsättningar för jobb där människor får en riktig lön och betalar riktig skatt.

  1.   Gör Sverige till det mest företagsvänliga landet i Europa. Endast företag kan skapa jobb som bidrar till ekonomin och tillväxten.
  2.  Lägg ner Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form och inför ett "pengsystem" där privata aktörer med en prestationsbaserad ersättning kan matcha personer in på arbetsmarknaden.
  3. Låt nyanlända arbetsträna redan från dag ett samtidigt som de också läser svenska och samhällsorientering.
  4.  Inför inträdesjobb där nyanlända och unga upp till 23 år utan gymnasieexamen får lägre ingångslöner. Ett särskilt jobbskatteavdrag riktas till gruppen för att till viss del kompensera den lägre lönen.
  5. Öka anslagen till eftergymnasiala yrkesutbildningar. Dessa utbildningar har visat sig vara väldigt framgångsrika och personer som genomgår dem får i mycket hög utsträckning arbete efter avslutad utbildning.
  6. Inför en tvåårig yrkesinriktad gymnasieutbildning. 17,5 procent av grundskoleleverna uppnår inte gymnasiebehörighet. Många av dessa löper stor risk att hamna i utanförskap. Genom kortare yrkesutbildningar kan många av dessa ungdomar få en utbildning som gör dem attraktiva på arbetsmarknaden.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.