Debatt
Ekonomi
11 april 2017 kl 10:03

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

”Regeringens snåla EU-linje en fara för landsbygden”

För att Sverige ska lyckas med en framgångsrik nationell livsmedelsstrategi måste våra politiker börja lära sig att använda den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU, skriver LRFs ordförande.

Det här är en opinionstext

Helena Jonsson
förbundsordförande LRF

Sverige enades nyligen om nödvändigheten av att vår egen livsmedelsproduktion måste växa i framtiden. Regeringen fastställde det historiska och viktiga målet genom en nationell livsmedelsstrategi. Insikten är att de gröna näringarna, produktionen från jord och skog, avgör om vi ska få en hållbar framtid och om Sverige ska klara klimatmålen och bidra till FNs hållbarhetsmål. 

För första gången på 25 år togs ett offensivt, positivt och framtidsinriktat politiskt ställningstagande kring jordbrukspolitiken. Besvikelsen är därför stor över statsminister Stefan Löfven inför kommande EU-budgetförhandlingar vill minska både EUs budget och satsningarna på en gemensam jordbrukspolitik. Ännu värre är att det görs i ett läge där behovet av ett ökat samarbete och ett starkt EU är viktigare än någonsin.

Detta förhållningssätt har hittills – oavsett regering – lett till sämre relativt utfall för svenskt jordbruk jämfört med övriga europeiska konkurrentländers jordbruk. Det rimmar extra illa med tanke på regeringens nyligen uttalade vilja att bidra till tillväxt i svensk matproduktion.

För att Sverige ska lyckas med en framgångsrik nationell livsmedelsstrategi måste våra politiker börja lära sig att använda den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU. I den svenska debatten känns det ibland som om Sverige tycker att jordbrukspolitik endast är något för övriga EU-länder. Utan gemensam politik blir följden en ännu snabbare strukturrationalisering inom det europeiska jordbruket.

Det leder till färre och större jordbruk, risk för minskande livsmedelsproduktion och en koncentration till slättområdena. Särskilt den betesbaserade produktionen av mjölk, nöt- och lammkött i våra skogs- och mellanbygder skulle pressas hårt och en stor del av det öppna jordbrukslandskapet riskerar att växa igen. Ungefär hälften av den svenska jordbruksmarken finns i dessa områden och boendemiljö, service- och turistnäring skulle drabbas mycket hårt.

Öppna landskap omvandlas till skog. Det är inte svårt att föreställa sig hur svensk miljö, miljöarbete och Sverigebilden skulle drabbas. På regeringens bord ligger Landsbygdskommitténs betänkande och en snål linje minskar möjligheten till EU-medel till landsbygden. Vill regeringen medverka till en sådan utveckling?

Om EUs politik försvagas kommer många av våra konkurrerande länder att satsa på ökad nationell jordbruks- och landsbygdspolitik. Eftersom Sverige är ett av få länder utan inhemska ersättningar till landsbygden, skulle det få mycket negativa konsekvenser. 

Regeringens signal om en minskad satsning på EU rimmar dessutom illa med Sveriges ambitioner i Agenda 2030 och möjligheten att lyckas med FNs nya hållbarhetsmål. EUs landsbygdsprogram är ett av de främsta styrmedlen för att uppnå miljökvalitetsmålen och arbetet med FNs hållbarhetsmål. Klimatåtgärder, insatser för biologisk mångfald, förnybar energi, vattenkvalitet genom åtgärder som miljöersättningar, miljöinvesteringar, samarbeten, kompetensutveckling och innovation – allt finns där. Landsbygdsprogrammen innebär ytterligare steg i utvecklingen mot ett hållbarare samhälle, eftersom de ger möjlighet till ersättning för miljötjänster och djurvälfärd som går utöver nuvarande lagstiftning. 

En minskad EU-budget till jordbruket går heller inte i takt med den jordbrukspolitiska utvecklingen i världen. EU har de senaste tjugofem åren reformerat sin jordbrukspolitik mer än någon annan aktör på världsmarknaden. Samtidigt satsar flertalet andra stora jordbruksländer på en ökande export. USA gjorde det i Farm bill 2014, Kanada kommer inte att förändra sina omfattande regleringar och de flesta av världens framväxande ekonomier har utvecklings- och ersättningsprogram till ett växande jordbruk. 

Inför kommande budgetförhandling uppmanar LRF och Sveriges bönder därför regeringen att inte underminera den viktiga livsmedelsstrategin och landsbygdspolitiken som vi äntligen enats om. Välj en hållbar framtid genom en ambitiös svensk EU-politik för ett starkt, enat och gemensamt Europa med fler jobb och människor på landsbygden.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 11 april 2017 kl 10:03
Uppdaterad: 11 april 2017 kl 10:04

Skribent

Helena Jonsson
förbundsordförande LRF