Våld mot kvinnor

Regeringens satsning på kvinnofrid är otillräcklig

Våldet mot kvinnor är omfattande. Trots det får långt ifrån alla kvinnor den hjälp eller det skydd de behöver, skriver Linnéa Bruno, ordförande Fi Stockholms län och Stina Svensson, gruppledare Fi Göteborg.

I dag (10/4) presenterade regeringen sin vårbudget med en ökad satsning på kvinnofrid om 45 miljoner kronor. Vi instämmer i den kritik som 100 våldsforskare, representanter för metoo-upprop, socionomer och andra gav uttryck för i Svenska Dagbladet (5/4). Regeringens satsning är otillräcklig.
 

Enligt Socialstyrelsen har nästan alla kvinnor som mördats av en närstående anmält eller på andra sätt sökt hjälp. Ett aktuellt fall är Fatima, som mördades av Kent efter att hon polisanmält honom 75 gånger för hot, misshandel och skadegörelse.

Efter Metoo kan ingen längre låtsas som att mäns våld mot kvinnor är enskilda fall eller importerade problem. Våldet i vardagen är omfattande och rör oss alla. Feminister har sedan 1970-talet arbetat för att det ska erkännas som samhällsproblem och konkret på kvinnojourer med att rädda liv. Mycket har gjorts, men mer återstår.

Brister hos polis och rättsväsende är särskilt oroande. Ansökningarna om kontaktförbud har ökat stort på tio år, men andelen som beviljas minskat. Även antalet polisanmälningar ökar, men de läggs ofta ned utan att förövaren ens hörts. Riskbedömningar sker sällan och kunskapen är enligt forskning låg hos polisen. 

Tvåårsregeln innebär att kvinnor som kommit till Sverige genom äktenskap och som lämnar en våldsam man inom två år riskerar att utvisas. Forskning och kvinnojourernas erfarenheter visar att en del män använder tvåårsregeln som ett effektivt verktyg för att kunna sätta kontroll av kvinnor i system. Papperslösa kvinnor exploateras ofta både sexuellt och på andra sätt. Statens oförmåga att motverka våld mot kvinnor samspelar med oförmågan att motverka rasism.

Kommunernas kvinnofridsarbete är enligt Unizon ostrukturerat, lågt prioriterat och lever sällan upp till socialtjänstlagen. Det saknas både långsiktiga överenskommelser med kvinnojourer och finansiering av deras verksamhet.

Varannan kommun saknar en analys såväl av omfattningen av våldet i kommunen som hur behovet av stöd och skydd ser ut. De erbjuder inte våldsutsatta stöd att få en mer långsiktig bostad, trots att de enligt Socialtjänstlagen bör göra detta. I var sjunde kommun saknas helt någon som arbetar med frågorna. För våldsutsatta kvinnor med beroendeproblematik kan bara en handfull kommuner erbjuda en kvinnojour.

Regeringen har nyligen antagit en nationell strategi för att motverka våld. Bland annat har högskoleförordningen ändrats så att kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ingår i utbildningar för fler yrkesgrupper och medel har avsatts för fortbildning. Det är krav som Feministiskt initiativ länge drivit. Kunskap kan rädda liv.

Nu ökar det dödliga våldet mot kvinnor enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) – med nära en fördubbling mot föregående år. Ingen politiker säger i dag att hen inte tar mäns våld mot kvinnor på allvar. I faktiska prioriteringar är det dock uppenbart att vi är långt ifrån överens.

Feminism krävs i kampen mot våldet – att frihet från våld i vardagen erkänns som en fråga om säkerhet och att de medel som avsätts motsvarar omfattningen av problemet. Några av våra förslag är:

  • Ökad tillgång till behandling för både förövare och utsatta.
  • Ökade resurser till polis och rättsväsende.
  • Investeringar i våldspreventivt arbete på alla nivåer.
  • Skyddade boenden som en självklar finansierad del av välfärden. Det ska finnas boenden för våldsutsatta med särskilda behov av tillgänglighet, våldsutsatta som även har en beroendeproblematik, våldsutsatta som lever med en förhöjd hotbild eller som vill ta med husdjur.
  • Avskaffa tvåårsregeln för alla som kommit till Sverige genom äktenskap.
  • Inga barn ska tvingas till umgänge med sin förövare. Ordentliga riskbedömningar vid vårdnadstvister.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.