Debatt
Budget 2018
30 september 2017 kl 08:54

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

”Regeringens populism hotar välfärden”

Regeringens och Vänsterpartiets glädjebudget låser fast såväl familjer som kommuner och landsting i en bidragsfälla. Med sin populistiska ekonomiska politik väljer man en väg framåt som kommer att leda till lägre skatteintäkter – vilket på sikt hotar välfärden.

Det här är en opinionstext

I Sverige är den absoluta merparten av sjukvården, omsorgen och skolan skattefinansierad. Så har det förblivit även efter de valfrihetsreformer som genomfördes av den borgerliga regeringen i början av 1990-talet och som gjort att miljontals människor fått välja förskola, skola, vårdcentral och äldreboende.

Mångfalden inom välfärdssektorn är av stor betydelse för att utveckla nya metoder för ökad kvalitet och bättre service samt för att använda begränsade resurser så effektivt som möjligt. Det är viktigt, inte minst mot bakgrund av att behoven av välfärdstjänster kommer att fortsätta att öka under de kommande decennierna. Människor lever allt längre och nya generationer ställer allt högre krav.

Sjukvård, skolor och omsorg kommer att kosta mer i framtiden, vilket innebär krav på ökade skatteintäkter. Det kan kortsiktigt åstadkommas på två sätt. Antingen genom skattehöjningar eller genom att fler människor kommer i arbete och betalar skatt. Långsiktigt är det få – Vänsterpartiet undantaget – som tror annat än att det måste vara tillräckligt lönsamt att arbeta, spara och investera för att ekonomin och därmed skatteunderlaget ska växa kontinuerligt.

När vi mot den bakgrunden tar del av regeringens budget och de effekter den uppskattas få på Sveriges kommuner och landsting blir vi bekymrade. Det är som om finansministern inte planerar längre än till valåret 2018. Höjda bidrag och riktade statsbidrag prioriteras framför strukturella reformer för att fler ska komma i arbete. Högkonjunkturen eldas på lite till, men effekterna är kortsiktiga och på längre sikt skadliga. Två miljoner svenskar får höjd skatt på sitt sparande. Statisk fördelning av befintliga resurser sätts framför reformer som gör att resurserna växer.

Recensionen från tjänstemännen på Konjunkturinstitutet (KI) är tydlig. Myndigheten bedömer att utrymmet för ofinansierade reformer betydligt understiger de 40 miljarder som Vänsterpartiet och regeringen vid oräkneliga pressträffar presenterat. KI skriver rakt ut att man gör ”den samlade bedömningen att de nya reformerna på arbetsmarknaden får begränsade effekter på sysselsättningen och arbetslösheten.”

Även Sveriges kommuner och landstings senaste sysselsättningsprognos är tydlig. Sysselsättningen ökar under 2018, men från 2019 kommer fler människor inte att komma i arbete. Regeringens valbudget permanentar ett utanförskap som är alldeles för stort. De 700 000 personer som saknar arbete förtjänar mycket mer än detta.

SKL är även tydliga med vad som väntar för landets kommuner och landsting. Tillväxten för det skatteunderlag som finansierar sjukvården, omsorgen och skolorna sjunker kraftigt från 2018. Under 2019 upphör skattetillväxten helt. Vi är på väg mot en situation där det inte kommer att räcka med tillfälliga riktade statsbidrag för att hålla uppe finansieringen av välfärden.

Regeringen slarvar bort det utrymme som högkonjunkturen skapar för att genomföra riktiga och viktiga reformer för ökad tillväxt och fler jobb. Arbetsmarknaden behöver bli mer flexibel och bostadsmarknaden behöver reformeras så att det blir möjligt att hitta en bostad där jobben finns.

Skatteutjämningssystemet behöver justeras för att inte bromsa, utan tvärtom uppmuntra lokal tillväxt i hela landet. Inget av detta adresseras i regeringens glädjebudget. Regeringen tillsammans med Vänsterpartiet driver en politik som låser fast såväl familjer som kommuner och landsting i en statlig bidragsfälla i stället för att genom reformer göra dem självförsörjande.

Därmed väljs en väg framåt för Sverige som kommer leda till lägre skatteintäkter och vikande finansiering av välfärden som på sikt hotar omfattning och kvalitet i sjukvård, skolor och omsorgsverksamheter.

Alla som intresserar sig för hur framtidens sjukvård, omsorg och skola ska kunna utvecklas för att möta nya utmaningar och behov bör vara djupt bekymrade över den kortsiktiga och populistiska ekonomiska politik som Sveriges regering bedriver.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.