Debatt
Budget 2016
14 april 2016 kl 10:15

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Regeringens politik slår hårt mot företagen

Regeringens vårbudget innehöll få överraskningar, men desto fler förslag som missgynnar näringslivet. Det är helt fel väg att gå. En politik som syftar till att bibehålla en hög välfärd och förbättra integrationen måste fokusera på företagens villkor och förutsättningar.

Det här är en opinionstext

För att lösa företagens kompetensbehov och de matchningsproblem som finns på arbetsmarknaden måste det löna sig bättre att utbilda sig och arbeta, inte sämre. Sverige har i dag världens högsta marginalskatter på arbete och det minskar individens incitament till utbildning och arbete. Det svenska skattesystemet försvårar för många att starta eller investera i mindre och växande företag.

Företagarna har länge drivit att förbättrade möjligheter till investeraravdrag, möjligheter till personaloptioner i växande företag och sänkt skatt på arbetet är vägen framåt. För företag är det också viktigt att skattesystemet upplevs som legitimt och någorlunda lättförståeligt, där finns det en hel del att göra.

Regeringens inskränkningar av rot- och rutavdragen minskar efterfrågan och företagens möjligheter att expandera och skapa nya jobb och vägar in i arbetslivet. Redan nu börjar vi se konsekvenserna. Fristående myndigheter och utvärderare har också så gott som unisont påtalat att rot- och rutavdragen varit framgångsrika jobbskapare för de grupper som annars står långt från arbetsmarknaden. Företagarna anser att en utredning bör tillsättas skyndsamt med uppdrag att åstadkomma en ordentlig breddning av rut-tjänsterna och återställa taket.

Nyanlända måste få rimliga förutsättningar för att integreras i samhället – och vägen dit går till stor del genom mindre företag och arbetsställen runt om i hela landet. En politik som syftar till att förbättra integrationen i samhället måste därför fokusera på företagens villkor och förutsättningar.

Det måste bli betydligt billigare att anställa, särskilt individer som annars står långt ifrån arbetsmarknaden. Sänkta arbetsgivaravgifter, tillfälliga anställningsformer som underlättar för företag och arbetstagare att prova på anställning, samt möjlighet till arbete från dag ett i Sverige är grundläggande för att åstadkomma en bättre integration.

Regeringen slår fast att krav på villkor enligt svenska kollektivavtal ska ställas i offentliga upphandlingar. Men regeringens utkast till lagrådsremiss är djupt oroande. Vad som där krävs av små, seriösa företag som står utanför kollektivavtalsmodellen riskerar att bli mycket oförutsägbart och extremt svårt för företagen att hantera. Drygt 60 procent av Sveriges små företag (1-49 anställda) saknar kollektivavtal. Små företags medverkan och konkurrens är lika viktigt för en effektiv upphandling som för tillväxt och innovation.

På olika ställen i regeringens vårbudget konstateras behov av satsningar och investeringar i välfärdssektorn. En central förutsättning för att stimulera investeringar, nytänkande och utveckling är att bejaka kvalitetskonkurrens och en fortsatt mångfald av aktörer.

De som bedriver verksamhet behöver långsiktiga spelregler för sin verksamhet. Risken är att de signaler som skapats av regeringens uppdrag till Välfärdsutredningen hämmar goda privata initiativ som annars skulle ha kommit välfärdssektorn till del. Här måste regeringen göra helt om.

Strukturreformer behövs inom en rad viktiga andra samhällsområden som bostadsmarknaden, och utbildningssystemet. Företagarna är övertygade om att högt uppsatta målsättningar måste matchas med offensiva satsningar som stärker Sveriges konkurrenskraft. Det är genom att skapa bättre förutsättningar för att starta och driva företag som vi får fler människor i jobb och som i sin tur innebär ökade skatteintäkter så att en hög välfärd kan bibehållas.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.