Budget 2016

Regeringens extratjänster ger färre jobb - inte fler

Extratjänsterna är ogenomtänkt utformade och tvingar fram skattehöjningar som ytterligare minskar sysselsättningen, enligt Timbros chefekonom Jesper Ahlgren.

I tisdags offentliggjorde regeringen att de sjösätter satsningen på extratjänster i välfärden. Reformen innebär att långtidsarbetslösa får anställning i offentlig sektor till kollektivavtalsenlig lön i upp till 24 månader. Förslaget syftar till att avskaffa FAS 3, Alliansregeringens åtgärd för dem med allra längst arbetslöshetstider.

Genom att ge de arbetslösa arbetslivserfarenhet tror regeringen att de sedan kan ta reguljära jobb. FAS 3 har inte fungerat som det var tänkt - för många har kommit in och för få har lämnat – men tyvärr kommer inte extratjänsterna att lösa problemen för de långtidsarbetslösa. Tvärtom kommer reformen sannolikt höja arbetslösheten istället för att minska den. Det finns åtminstone tre skäl till detta:

1. Inga nya jobb: I en nyligen publicerad forskningsöversikt, där över 200 studier av arbetsmarknadsåtgärder i ett stort antal länder analyserats, studeras bland annat subventionerade anställningar i offentlig sektor. Forskarna kommer fram till att åtgärder som extratjänster, till skillnad från en del andra program, inte har någon, eller till och med negativ, effekt på individernas jobbmöjligheter.

Anledningen kan vara att arbetsgivarna inte värdesätter de erfarenheter som deltagarna får i dessa program. Det är därför inte troligt att extratjänsterna kommer att öka jobbchanserna för deltagarna, och arbetslösheten kommer därför inte att minska.

2. Längre arbetslöshetstider: Extratjänsterna innebär att den som varit arbetslös tillräckligt länge, 450 ersättningsdagar, kan få en anställning med kollektivavtalsenlig lön. Då anställningen är på 75 procent innebär det en månadslön på mellan 13 000 och 14 000 kronor. Den som i stället varit arbetslös under en kortare period i jobb- och utvecklingsgarantin får i genomsnitt 8 300 kronor per månad. Det innebär att ersättningen för de flesta kommer att öka om hen är arbetslös tillräckligt länge.

Att högre ersättningsnivåer ger längre arbetslöshetstider (och därmed högre arbetslöshet) är ett väl etablerat faktum. Det är också anledningen till att a-kassan i övrigt, både i Sverige och andra länder, är utformad som en trappa med en högre ersättning i början som sedan faller ju längre arbetslösheten varar. Extratjänsterna innebär att ersättningen plötsligt kan stiga brant för den som härdar ut tillräckligt länge. Detta riskerar att öka arbetslösheten.

3. Kostnaden: Enligt budgetpropositionen från i höstas beräknar regeringen att satsningen kommer att kosta över 6 miljarder kronor de kommande 4 åren. I och med krona-för-krona-principen innebär det skattehöjningar i motsvarande grad. Skattehöjningar som regeringen själva medger sänker sysselsättningen.

Extratjänsterna riskerar alltså att öka arbetslösheten genom en ogenomtänkt utformning av arbetslöshetsersättningen utan att jobbchanserna ökar för de som nu befinner sig i FAS 3. Detta till en kostnad av över 6 miljarder kronor som tvingar fram skattehöjningar som ytterligare minskar sysselsättningen.

Att skapa fler jobb och öka jobbmöjligheterna för långtidsarbetslösa är viktigt för alla regeringar, men regeringens förslag om extratjänster gör varken det ena eller det andra och bör därför dras tillbaka. I stället borde regeringen möjliggöra för fler enkla jobb så att långtidsarbetslösa ges en ärlig chans att återvända till arbetsmarknaden.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.