Budget 2017 Hela debatten

Regeringens budget sviker kommunerna

Att prata om en satsning på välfärden är inte hederligt när man samtidigt skjuter över miljardkostnader på kommunerna, skriver fyra moderata kommunalråd.

När regeringen i veckan la fram sin budgetproposition är det en budget som lovar runt och håller tunt. Stolt presenterade finansminister Magdalena Andersson (S) att 10 miljarder fördelas till landets kommuner för att satsas på välfärden, men samtidigt skjuter regeringen över miljardkostnader för mottagandet av ensamkommande barn och vuxna flyktingar till kommunerna samt gör det mindre lönsamt att arbeta. Att då prata om en satsning på välfärden är inte hederligt, skriver fyra moderata kommunalråd.

I regeringens budgetmotion för 2017 utlovas en storsatsning på kommunerna och välfärden. 30 000 jobb talar finansministern om, men storsatsningen uteblir. Istället får vi i kommunerna hantera konsekvenserna av regeringens politik.

  1. Att regeringen inte lyckats förbättra etableringssystemets bristande funktionalitet bidrar till högre kostnader för kommunerna. Kommunernas skattekraft beror av sysselsättningen. Med åtta år i snitt för en nyanländ till etablering blir det såväl en utebliven skatteintäkt som växande kostnader för försörjningsstödet. I propositionen saknas dessutom reformer för lägre trösklar, fler enklare jobb och större möjligheter för nyanlända att komma i arbete. 
  2. Utbyggt bidragssystem. Istället för nödvändiga reformer för fler i arbete innehåller regeringens budget tvärt om en stor utbyggnad av bidragsystemen. Höjt flerbarnstillägg, höjt bostadsbidrag och höjd sjuk- och aktivitetsersättning kommer minska drivkrafterna till jobb – i en tid när kraftfulla reformer för att öka sysselsättningen är nödvändiga.
    Nyligen skrevs kommunernas skatteintäktsprognos ner kraftigt, och många kommuner flaggar nu för risken för skattehöjningar framöver. Om skillnaden mellan att jobba och inte jobba minskar – minskar också kommunernas skatteunderlag och antalet kommuninvånare i jobb. Regeringen slå på så sätt undan fötterna för kommunernas arbete.
  3. Grundidén om ett mer resurseffektivt mottagande av ensamkommande barn och unga är positiv. Kommunerna bör se över sina kostnader och hitta mer effektiva lösningar. Men regeringens förslag innebär en dramatisk sänkning om 29 respektive 61 procent för ensamkommande barn och unga i åldersgrupperna 8-17 år respektive 18-20 år. Trots krav på att flytta införandet till 1 januari 2018 från Sveriges kommuner och landsting (SKL) har regeringen inte velat lyssna. Det är olyckligt och ger inte kommunerna förutsättningar att ställa om.

Vi erbjuder istället tre tydliga reformer som vi hade önskat att Magdalena Andersson (S) istället hade presenterat: 

  1. Gör det mer lönsamt att arbeta genom att öka skillnaden mellan jobb och bidrag. Att som idag riskera att få lägre inkomst vid övergång från bidrag till jobb skadar inte bara varje enskild person som istället skulle kunna ha kollegor och ett socialt sammanhang - utan hela Sveriges tillväxt och välfärd. Det är genom fler i arbete vi får mer skattepengar till välfärden i våra kommuner.
  2. Ge oss möjlighet at ställa tydliga aktivitetskrav som ska gälla alla. Vi välkomnar våra nya kommuninvånare, men vill också att alla ska få möjlighet att göra rätt för sig. Vi behöver ställa krav på deltagande i insatser för att korta vägen till jobb. 
  3. Ge oss rimliga spelregler och förutsättningar att välkomna de drygt 30 000 ensamkommande barn och unga som kom till Sverige under 2015. Nu behöver vi stabila förutsättningar för att bygga ut skolor, praktikplatser, bostäder och fritidsaktiviteter för att de snabbt ska kunna bli delaktiga i samhället. Allt inte tänka långsiktigt riskerar att komma tillbaka och bita oss i svansen på sikt. 

Regeringens proposition har varken reformer för ett bättre mottagande eller en plan för fler i arbete och färre i utanförskap. Vi behöver tillsammans fokusera på att ge våra ensamkommande barn och unga ett bra mottagande och få ut våra nyanlända i arbete. Då krävs kraftfulla reformer för Sverige.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.