Debatt
Budget 2016
21 september 2015 kl 15:34

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Regeringen skickar notan till stockholmarna

Huvudstaden får bära skatteökningarna – totalt motsvarar de 9 miljarder i ökade skatter för hushåll och företag i Stockholms län, eller 6 100 kronor per stockholmare i arbetsför ålder, skriver Stockholms handelskammare.

Det här är en opinionstext

Andreas Hatzigeorgiou
fil. dr. nationalekonomi, chefekonom vid Stockholms Handelskammare och forskare vid Ratio

Stockholmsregionen är Sveriges tillväxtmotor och en av de huvudkontortätaste regionerna i världen. Här bor knappt en fjärdedel av rikets befolkning och här skapas drygt 30 procent av Sveriges BNP. Och härifrån har under senare år nästan hälften av landets ekonomiska tillväxt kommit. Stockholm är, tillsammans med Norrbotten, det enda län i Sverige som har en BNP-andel som överstiger sin befolkningsandel. 

Nya uträkningar från Stockholms Handelskammare visar att regeringens skattenota inte bara blir stor utan även kommer att slå väldigt snett. Trots att Stockholm är Sveriges tillväxtlok väljer regeringen i sin nya budget att i stor utsträckning rikta skattehöjningarna mot huvudstadsregionen. Totalt blir det drygt 9 miljarder i ökade skatter för hushåll och företag i Stockholms län, motsvarande 6 100 kronor per stockholmare i arbetsför ålder. Nästan varannan krona från det sänkta jobbskatteavdraget tas ifrån en stockholmares plånbok.

Regeringens skattehöjningar kommer att bromsa tillväxten i huvudstadsregionen och därmed slår det mot hela den svenska ekonomin. Innovation genom starka kluster av utbildade och talangfulla personer är avgörande för att Stockholm ska kunna fortsätta agera draglok för svensk tillväxt. För det kunskapsintensiva näringslivet är tillgången till kompetens den kanske viktigaste framgångsfaktorn. Sverige kan slå sig för bröstet för sin relativt låga bolagsskatt, men för de bolag som är beroende av att attrahera högutbildade människor spelar marginalskatterna stor roll.

Regeringens nya budget innebär att Sverige får världens högsta marginalskatt, 60 procent för vissa inkomster. Detta gör det svårare att locka hit internationella topptalanger. Sett i ljuset av att bristen på högutbildade i Stockholm väntas öka så blir det en black om foten att vi straffbeskattar högutbildade. 

Stockholmsregionen är en integrerad del av den globala ekonomin. Den internationella konkurrensen är knivskarp och situationen blir inte bättre av de ökade kostnader som regeringens budget medför. Tvärtom blir vårt land mindre attraktivt för utländska direktinvesteringar och globala topptalanger skräms bort av den höga marginalskatten. Det är positivt att regeringen vill främja internationalisering genom en ny exportstrategi, men dessa satsningar är relativt sett mycket små och riskerar därför att bli verkningslösa. 

Kompetensförsörjningsproblematiken kan på lång sikt drabba Stockholms roll som bas för internationella huvudkontor. Regeringen borde arbeta för att stärka individ- och näringsklimatet i syfte att skapa fler växande företag som kan anställa ny personal. Politiken måste även lägga kraft på att åstadkomma en bättre fungerande bostadsmarknad så att människor inom landet kan flytta dit det finns jobb.

Vi ropar inte efter en särskild storstadpolitik, däremot efterfrågar vi satsningar som beaktar städers särskilda förutsättningar. Stockholm kan inte  lösa alla Sveriges utmaningar. Men här finns en utveckling som kan stärkas och komma fler till del.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 21 september 2015 kl 15:34
Uppdaterad: 14 oktober 2015 kl 15:25

Skribent

Andreas Hatzigeorgiou
fil. dr. nationalekonomi, chefekonom vid Stockholms Handelskammare och forskare vid Ratio