Debatt
Socialtjänsten
20 maj 2016 kl 11:24

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Regeringen satsar stort på eftersatt socialtjänst

Läget i kommunernas socialtjänster har länge varit pressat, inte minst på grund av de försämringar som alliansen genomförde och som ledde till att många människor hamnade i kommunens försörjningsstöd. Regeringen har sedan dag ett arbetat hårt med dessa frågor och de avsatta välfärdsmiljarderna bör delvis komma socialtjänsten till del.

Det här är en opinionstext

Replik. Tomas Tobé och Cecilia Widegren, (M) tar upp krisen i socialtjänsten. Det är bra att situationen i socialtjänsten får den uppmärksamhet som den förtjänar, i många kommuner är det allvarligt.

Läget i kommunernas socialtjänster har länge varit pressat, inte minst på grund av de försämringar som alliansen gjorde i socialförsäkringssystemen, sjukförsäkring samt A-kassa som ledde till att många människor hamnade i kommunens försörjningsstöd. Långt innan förra hösten hade socialtjänsten alltså stora problem med hård arbetsbelastning, hög personalomsättning och brist på introduktion för nyutexaminerade. Alliansen införde även ett stort antal nya lagkrav. Dock ser vi nu tyvärr resultatet av att verksamheterna inte resurssattes för att möta de nya kraven.

Socialtjänsten har en viktig roll i att vara det yttersta skyddsnätet i samhället och ska vara en ryggrad i den svenska modellen. Regeringen har sedan dag ett arbetat hårt med de frågor som rör socialtjänsten. För första gången någonsin har det gjorts en direkt riktad förstärkning av sociala barn- och ungdomsvården, en miljardsatsning över fyra år som ska gå till personalförstärkning, kompetenshöjning och kvalitet. Vi har även avsatt 10 extra välfärdsmiljarder till kommunerna årligen från 2017, pengar som absolut bör komma socialtjänsten till del.

Regeringen förbereder även en översyn av socialtjänstlagen för att modernisera den utifrån nuvarande och kommande behov. IVO har fått ekonomisk förstärkning och frekvenstillsynen har förändrats för att bli mer riskbaserad och kunna utföras där den behövs bäst, exempelvis vid boenden för ensamkommande barn.

De krav på kompetens som Tobé och Widegren efterlyser finns redan genom lagkrav på att vara socionom eller ha annan relevant examen för att arbeta med myndighetsutövning i den sociala barn- och ungdomsvården. Socionomprogrammet är ett av landets mest populära program. Många kommuner har ändå svårt att rekrytera och behålla socionomer och det behövs lokala insatser för att ge socionomerna, som ofta är unga ambitiösa nyutbildade kvinnor, förutsättningar för att med en rimlig arbetssituation kunna ge stöd och skydd till utsatta barn.

Att socialtjänsten är satt under hård press är en av orsakerna till de åtgärder som regeringen vidtagit för att minska antalet asylsökanden men samtidigt värna asylrätten. Det stora antalet asylsökande och särskilt ensamkommande barn ökade trycket på verksamheter som i många fall redan var hårt ansatta och eftersatta.

I vintras beslutade riksdagen om en tilläggsbudget på 11 miljarder kronor till kommuner och landsting för att hantera den akuta situationen kring migrationen. Tillsammans med de 8 miljarder kronor som flyktingöverenskommelsen innebar för kommunerna så finns massor av goda exempel. Man anställer socialsekreterarassistenter, en sedan länge efterlängtad åtgärd. Det pågår arbete med att organisera arbetet bättre genom att ta tillvara kompetensen hos de hårt arbetande socialsekreterarna.

Sverige behöver reformer och investeringar för att hålla ihop som land och gå stärkta ur den här situationen. Det är så vi bygger ett välfärdssamhälle med utgångspunkt i den svenska modellen. I vår samhällsmodell minskar vi klyftor och skyddar de mest utsatta.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.