Debatt
Kompetensförsörjning
4 december 2019 kl 04:55

Regeringen måste ta kompetensbristen på allvar

Kompetensförsörjningen är nyckeln för att Sverige ska fortsätta utvecklas som land. Den är en förutsättning för att arbetsgivare ska kunna anställa, utvecklas och bidra till vår gemensamma välfärd, skriver företrädare för Transportföretagen, Sveriges Kommuner och Regioner, Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen.

Det här är en opinionstext

Framtidens kompetensförsörjning måste få större plats i den fortsatta reformeringen av arbetsmarknadspolitiken. Att regeringen inte verkar inse det, riskerar att få negativa konsekvenser för kompetensförsörjningen på den svenska arbetsmarknaden. För fler och fler branscher står frågan om kompetensförsörjning högt på agendan.

Vi representerar arbetsgivare med närmare 2,2 miljoner anställda och vi har i dag svårt att hitta kompetens samtidigt som vi ser att rekryteringsbehoven är enorma de kommande åren.

Prognosen från Statistiska centralbyrån (SCB), som sträcker sig till 2035, visar att tillgången på arbetskraft med yrkesinriktad gymnasial utbildning inte kommer att kunna möta den framtida efterfrågan inom flera utbildningsområden. I dag finns det redan brist på bland annat utbildade inom industri, transport, fordon, vård och omsorg.

För att tillgodose kompetensförsörjningen inom dessa yrken är gymnasieskolans yrkesprogram och den yrkesinriktade vuxenutbildningen centrala. Därutöver har arbetsmarknadsutbildningar i Arbetsförmedlingens regi hittills fyllt ytterligare en del av behovet. Parallellt fanns drygt 193 000 öppet arbetslösa i oktober, enligt Arbetsförmedlingens statistik, där en yrkesinriktad yrkesutbildning kan spela en viktig roll för att fler ska nå egenförsörjning.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har i en ny rapport visat att  arbetsmarknadsutbildningarna till vissa yrken riskerar att utarmas. Följden blir att utbildningar till några yrken kan minska kraftigt, framförallt inom transport- och industriområdet. Vilka ekonomiska konsekvenser detta kan få för Sverige är svårt att överblicka, men tydligt är att vi inte kommer att kunna möta vare sig dagens behov eller den framtida efterfrågan på väl utbildad personal.

Svaret från regeringen är att mer studier ska ske inom det reguljära utbildningssystemet. Det är i grunden bra, eftersom individer kan få betyg och en påbyggnadsbar utbildning. Men det får inte ske på ett sådant sätt att kommunerna och utbildningsföretagen inte hänger med eller hinner ställa om.

För att inte förvärra kompetensbristen vill vi vill uppmana regeringen till följande:

  • Låt framtidens kompetensförsörjning få större plats i den fortsatta reformeringen av arbetsmarknadspolitiken. En förutsättning för att offentliga och privata arbetsgivare ska kunna anställa är att de hittar rätt kompetens. I den rapport Arbetsförmedlingen har lämnat till regeringen om hur det nya systemet bör organiseras saknas kompetensförsörjningsperspektivet. Att det perspektivet inte prioriterats är oroande och det måste framöver inkluderas för att  arbetsmarknadspolitiken ska möta upp arbetsgivarnas behov.
  • Säkerställ finansieringen till komvux. Att flytta utbildningsansvar från Arbetsförmedlingen till kommunal yrkesutbildning för vuxna (yrkesvux) är bra. Men det behöver följa med tillräcklig finansiering. Utan en rimlig ersättning till kommunerna kommer vi inte att få de yrkesutbildade som branscherna behöver, i synnerhet inte från de dyrare utbildningarna.
  • Ge incitament och ekonomiska förutsättningar till de vuxna. Studerande på dessa utbildningar är ofta äldre och behöver ett generöst studiestöd för att våga börja studera. Studiestartsstödet måste därför få finnas kvar, likaså måste det finnas möjlighet att studera med aktivitetsersättning.
  • Verka för bättre statistik över antalet yrkesutbildade. Kompetensförsörjningen måste kunna följas från utbildning till yrke. Rapporten från SKR visar hur många som utbildas till olika yrken när resultaten från flera utbildningsformer läggs samman, men rapporten visar också att det finns brister i den statistik som går att få fram i dag. Antalet utbildade inom olika yrken är en central kunskap för att kunna planera och dimensionera utbildningssystemet och för att bedriva en strategisk kompetensförsörjning.

Vi hoppas att regeringen inom kort även går vidare med de förslag som Komvuxutredningen lämnade förra året. Utredningen föreslog ett nytt mål, där den kommunala vuxenutbildningen även ska bidra till den nationella och regionala kompetensförsörjningen. Nya urvalsregler var ett annat förslag som ger ökade möjligheter för personer som är etablerade på arbetsmarknaden, eller som har en gymnasieexamen, att byta spår i livet. Det är steg på vägen för en fungerande nationell – hållbar – kompetensförsörjning. Men det räcker inte. Ska Sverige fortsätta växa måste mer till. Det behövs ett flexibelt utbildningssystem som inte stänger dörrar och en långsiktig strategi för hur vi möter kompetensbristen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.