Regeringen måste stärka forskningen som räddar liv

Det finns ett stort behov av medicinsk forskning för att möta globala utmaningar, såsom den pågående Coronapandemin. Ju starkare den medicinska forskningen står, desto snabbare går det att utveckla och tillverka nya testmetoder, läkemedel och vaccin. 

Sverige har många framstående forskargrupper, men vår position får aldrig tas för given. Det tar decennier att bygga upp kompetens och kapacitet. Forskningen måste kontinuerligt värnas för att hantera de utmaningar vi ställs inför.

Trots att kostnaderna för att bedriva högkvalitativ medicinsk forskning har ökat under ett antal år, har den statliga finansieringen inte stärkts i samma takt. Tvärtom minskade den från cirka 9,2 miljarder kronor år 2018 till cirka 8,8 miljarder år 2019, enligt ny statistik från SCB. Prognosen för innevarande år visar visserligen en ökning, men innebär ändå en sjunkande nivå i förhållande till år 2018. Förutsättningarna att bedriva medicinsk forskning har därmed väsentligt försvagats. Det duger inte.

Det är politikernas ansvar att säkra Sveriges forskningsbas och möjligheten att dra praktisk nytta av forskningsframsteg. I en tid när sjukvården är i fokus och behovet av nya effektivare åtgärder är större än någonsin, bör regeringen ge tydliga signaler om ökade statliga investeringar i medicinsk forskning, både genom ökade anslag till Vetenskapsrådet och direkt till universiteten. Regeringens tillskott på 100 miljoner kronor till forskning som syftar till att bekämpa Coronapandemin är bra, men inte tillräckligt.

De statliga investeringarna i medicinsk forskning motsvarar mindre än 2 öre per vårdkrona. Vi uppmanar regeringen att på sikt öka investeringsnivån till att motsvara 4 öre per vårdkrona. Förslaget stöds av 80 procent av befolkningen, enligt en Sifo-undersökning beställd av Forska!Sverige 2019.

Patientnära (klinisk) forskning är en förutsättning för att förbättra vårdens kvalitet. Dessvärre får sådan forskning för litet utrymme i den svenska hälso- och sjukvården.

Stiftelsen Forska!Sverige och de 34 medlemsorganisationerna i ”Agenda för hälsa och välstånd” har därför arbetat fram en rapport med tio förslag och handlingsplaner till regeringen om hur den kliniska forskningen i Sverige kan stärkas.

Rapportens förslag skulle, om de genomfördes, bidra till att förverkliga mål inom flera delar av regeringens life science-strategi:

• Forskning och infrastruktur – vi föreslår en hållbar finansiering och samordning av infrastruktur för klinisk forskning.
• Integrering av forskning och innovation i vården – vi föreslår att regering och regioner ökar incitamenten för klinisk forskning inom vården och att behandling, forskning såväl som utbildning utvärderas.
• Nyttiggörande av hälso- och vårddata – vi föreslår en nationell handlingsplan, en uppdatering av det regulatoriska ramverket och att man tar vara på patienternas kunskap och engagemang.
• Kompetensförsörjning – vi har ett flertal förslag för kompetensförsörjning och fortbildning, och föreslår även ett nationellt meriterings- och karriärsystem för kliniska forskare.

Om inte medicinsk forskning stärks kommer vårdens utveckling att hämmas, svenska folket får sämre tillgång till nya behandlingsmetoder och Sverige tappar konkurrenskraft. Det kan leda till en förtroendekris då vården inte kan leva upp till medborgarnas förväntningar.

Medicinsk forskning och utveckling måste prioriteras för att värna befolkningens hälsa och Sveriges välstånd. Vi anser därför att regeringen bör genomföra omfattande satsningar på medicinsk forskning i kommande statsbudgetar och inkludera våra förslag i den kommande forskningspropositionen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.