Debatt
Statsbidrag
12 juni 2020 kl 06:00

Regeringen måste ge besked om nästa års statsbidrag

Kommunerna måste få besked om nästa års statsbidrag. Osäkerheten kring kompensation för merkostnader under pandemin riskerar att leda till nedskärningar, skriver bland andra kommunstyrelseordföranden Louise Erixon (SD).

Det här är en opinionstext

När det gäller att leverera service, omsorg och trygghet i människors vardag går kommunerna i första ledet. Fungerar inte deras verksamheter så fungerar inte Sverige, och över hela landet gör politiker och tjänstemän nu sitt yttersta för att rädda välfärden i sina respektive kommuner. Inför 2021 är läget extremt pressat i och med att mycket påverkas av coronapandemin, direkt eller indirekt.

När en budget läggs har man allt som oftast en process som innebär att man bestämmer ramarna under första halvåret, medan den slutgiltiga budgeten färdigställs under senhösten. Just nu väljer många kommuner att skjuta på sina rambeslut på grund av osäkerheten. Detta är allt annat än optimalt, eftersom förvaltningarna får svårt att planera. Risken är överhängande att sena budgetbeslut medför att investeringar och viktiga åtgärder senareläggs.

Detta förvärrar en redan komplicerad situation. För att över huvud taget kunna planera inför framtiden är risken att många kommuner nu kommer att avisera nedskärningar, om inte regeringen höjer statsbidragen kopplade till kostnaderna för pandemin. Det leder i sin tur till lägre ambitioner inom hela välfärden. Många förvaltningar tar alltså höjd för kraftiga besparingar, med allt vad det innebär i form av osäkerhet och ohälsa inom verksamheterna. Självklart gäller detta även regionerna och sjukvården.

Sölvesborgs kommun har en relativt välskött ekonomi och kunde i fjol redovisa ett resultat med över 2 procents överskott. Prognosen för 2020 ser lika bra ut. Beslut om budgetramar utifrån ett positivt resultat om 0,5 procent kommer att fattas av kommunfullmäktige i juni. Det är sannolikt ett bra resultat jämfört med andra kommuners i det kärva läge landet befinner sig i, förutsatt att regeringen inte skjuter till mer pengar.

Samtidigt vet vi att många kommuner över hela Sverige är betydligt mer illa ute. Det gäller inte minst så kallade ”utflyttningskommuner”, som redan är inne i en ond spiral med vikande befolkningsunderlag och minskande skatteintäkter. En annan sida av myntet är problematiken med etnisk segregation, utanförskap och kriminalitet. Ökande arbetslöshet och försämrad välfärd riskerar att accelerera en utveckling mot ökande sociala klyftor och ett samhälle som dras isär.

Kommunernas behov av att ligga långt framme med sin ekonomiska planering är snarast större än vanligt. Men den stora osäkerheten kring hur regeringen förhåller sig till merkostnader kopplade till covid-19, sviktande skatteunderlag och lägre uppräkningar av statsbidrag är ett problem i sig.

Regeringen måste därför snarast ge besked om hur statsbidragen kommer att se ut framöver, kommunerna har inte tid att vänta. Vi efterlyser mycket tydliga signaler samt handlingskraft från regeringen. Kommunerna får inte lämnas i sticket, utan måste så långt det är möjligt kompensera för kostnaderna kopplade till covid-19.

Vi är medvetna om att alla satsningar måste balanseras med besparingar. Hela den offentliga sektorn kommer att behöva göra noggranna och ibland smärtsamma överväganden och se över sina utgifter. Med detta sagt är Sverigedemokraternas besked till väljarna att vi prioriterar välfärden och kommunernas ekonomi mycket högt. Med vår politik hade kommunerna fått över 16 miljarder kronor extra i stöd omgående, bland annat genom ett reformerat utjämningssystem och en regionaliserad fastighetsskatt. Något som skulle ge kommunerna andrum i denna kritiska situation. Vad är regeringens svar?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.