Debatt
Vårdplatser
13 maj 2015 kl 10:51

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Regeringen får inte ducka för vårdkrisen

För att landstinget ska kunna erbjuda Stockholmsregionens invånare en patientsäker, trygg och högkvalitativ vård behöver vi ta ytterligare steg för att säkra kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Regeringen måste svara på vad den tänker göra för att utöka vårdutbildningarna så att de bättre möter sjukvårdens behov.

Det här är en opinionstext

Stockholms läns landsting är en av Sveriges största arbetsgivare med våra dryga 44 000 medarbetare, vilka också är vår i särklass viktigaste resurs och de som får vardagen att fungera i vården. Vi är även den största hälso- och sjukvårdshuvudmannen i landet. För att landstinget ska klara av sitt kärnuppdrag och erbjuda Stockholmsregionens invånare en patientsäker, trygg och högkvalitativ vård behöver vi redan nu ta ytterligare steg för att säkra kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården.

I media har det de senaste dagarna rapporterats om problem och brister med att kompetensförsörja hälso- och sjukvården. I en nyligen publicerad rapport från SKL framkommer det bland annat att fyra av fem landsting och regioner bedömer att det är svårare att hitta personal till sjukhus och vårdcentraler i år än förra året. Vårdförbundet skriver att tiotusentals specialistsjuksköterskor riskerar att saknas om cirka 20 år och läkarförbundet gick nyligen ut och berättade att det kan ta många år innan en person med utländsk läkarexamen får jobb i Sverige.

Om inte regeringen gör något åt situationen riskerar detta leda till att allt fler vårdavdelningar stängs och att antalet öppna vårdplatser blir färre för varje år. I förlängningen hotas också patientsäkerheten om inget görs.

Alliansen i Stockholms läns landsting kommer att arbeta intensivt för att ta vår del av ansvaret där vi bland annat satsar över två miljarder ytterligare i år på hälso- och sjukvården i Stockholmsregionen. Vi kommer framöver också att ta ett samlat grepp om flera viktiga frågor såsom kompetensförsörjning, utbildning, vidareutbildning samt lönebildning och ledarskap inom ramen för vår kompetensförsörjningsstrategi.

Samtidigt måste vi också se över hur vi arbetar för att skapa en god arbetsmiljö där vårdpersonal känner att de vill stanna kvar och arbeta med hälso- och sjukvården inom Stockholms läns landsting.

Men det räcker inte. I arbetet med att säkra kompetensförsörjningen måste även regeringen ta sitt ansvar och säkerställa att antalet utbildningsplatser både på grund- och specialistnivå motsvarar de behov som finns på både kort och lång sikt i Stockholms läns landsting, som den största huvudmannen för hälso- och sjukvård.

Det är därför av största vikt att regeringen tillser att universitet och högskolor både ökar antalet platser på vårdutbildningarna och att utbildningen motsvarar de behov av kompetenser som verksamheterna inom hälso- och sjukvården efterfrågar. Exempelvis en mer nationell modell för specialistutbildning av sjuksköterskor. Det räcker inte med att regeringen bedyrar vikten av dessa frågor. Regeringen behöver agera snarast.

Dessutom är det ytterst angeläget att regeringen ökar resurserna och tar ett större ansvar så att valideringen av bland annat utländska läkar- och sjuksköterskeexamina kan påskyndas. Detta för att människor som kommit till Sverige snabbt ska komma ut i arbete inom hälso- och sjukvården och på relativt kort tid kunna fylla en del av de omedelbara kompetensbehov som vi har idag.

Jag har därför som ansvarigt Forsknings- och personallandstingsråd vid Sveriges största hälso- och sjukvårdshuvudman bjudit in ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, till ett möte i närtid för att höra hur hon som ansvarigt statsråd avser bidra med en lösning på dessa problem och när en sådan lösning kan komma till stånd. Jag är även öppen för att vi tillsammans diskuterar de utmaningar som finns i framför allt kompetensförsörjningen inom Stockholms läns landsting.

Att få till en bättre kompetensförsörjning är helt centralt för att vi även i framtiden ska kunna säkerställa att människor får en hälso- och sjukvård som inte riskerar patientsäkerheten utan är i absolut värdsklass och möter de nya behov och krav som finns på vården. Då krävs det gemensamma ansträngningar från flera håll och inte att regeringen sticker huvudet i sanden.

Dessvärre har jag efter cirka tre veckor fortfarande inte fått något svar. Att inte ens efter tre veckor bemöda sig med att svara i en sådan viktig fråga finner jag mycket anmärkningsvärt. Därför vill jag ha ett besked om tre saker:

När kan jag förvänta mig ett svar i denna angelägna fråga som berör stora delar av befolkningen i allmänhet och Stockholmsregionen i synnerhet och som riskerar medföra att patientsäkerheten hotas?

På vilket sätt ska du, som ansvarig minister, arbeta för att vårdutbildningarna utökas och bättre möter de behov som finns ute i hälso- och sjukvården?

Kommer du säkerställa att de myndigheter som arbetar med validering och legitimering av vårdexamina ges ökade resurser för att snabbare kunna validera utländska vårdexamina och därigenom förbättra kompetensförsörjningen?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.