Debatt
Socialtjänsten
14 juli 2016 kl 08:26

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Regeringen drar undan mattan för socialtjänsten

Kommunerna måste få tid på sig att ställa om och anpassa sig till lägre ersättningar för ensamkommande barn och unga. Med tiden skulle man kanske kunna sänka nivåerna ytterligare men att de ska börja gälla från början av nästa år är inte realistiskt, snarare är det respektlöst.

Det här är en opinionstext

Fjärde kvartalet 2015 tog Växjö kommun emot 186 ensamkommande ungdomar. En enastående insats av personal i socialtjänst, skola och andra delar av mottagandet möjliggjorde en under omständigheterna smidig hantering av en utmaning som vi en första anblick kan upplevas överväldigande. Erfarenheter av mottagande av ensamkommande sedan 2008 var ovärderliga i denna utmanande tid.

Inför 2015 etablerade vi ett pristak för dygnskostnaderna för ensamkommande. Ingen placering eller boendeplats, varken i egen eller annan regi, fick överstiga den statliga ersättningen om 1900 kr per dygn och plats. Pristaket värnades också under höstens kris. Det skulle visa sig rädda oss från den situation som flera jämförelsekommuner hamnat i: skenande kostnader med dyra dygnsplaceringar. Vid 2015 års slut hade vi alltjämt ekonomiskt överskott i mottagandet för ensamkommande.

Att ensamkommande ungdomar står under samma boendelagstiftning som unga i kriminalitet eller missbruk är uppenbart fel. Behoven är olika, varför också insatserna bör vara individuellt anpassade. Stödboendereformen och lättnader i exempelvis kravet om eget rum har möjliggjort enheter med betydligt lägre dygnskostnader, och samtidigt fullgod omsorg. Den översyn som nu gjorts bör därför välkomnas. Kanske skulle det till och med gå att sänka ersättningsnivåerna ytterligare. Att de ska börja gälla från 1 januari 2017 är däremot inte realistiskt, snarare är det respektlöst mot kommunerna.

Förslaget drar undan mattan för socialtjänstens ekonomi. Inte ens i våra värsta scenarion kunde vi tro att regeringen skulle uppvisa en så omfattande respektlöshet mot kommunsektorns ekonomi. Växjös beräkningar visar att vårt intäktsbortfall blir drygt 40 miljoner kronor.

Regeringen verkar helt sakna insikt i hur kommunerna klarat höstens mottagande. Flera kommuner har nästan uteslutande fått vända sig till fristående aktörer. Växjö har valt en väl avvägd fördelning mellan egen regi och avtal med fristående aktörer med korta avtalstider. Överskottet i mottagandet har vi sparat i ladorna för att ha skyddsvallar kring välfärden ifall ett beslut likt det som nu bereds skulle fattas. Trots det skulle förslaget leda till att vårt balansmål hotas.

Omfattande nedskärningar och omställningar blir den enda utvägen för att hålla budget. För att bryta utanförskap från att gå i arv och säkerställa att alla barn och ungdomar får goda livschanser behövs långsiktiga investeringar. Framförallt i att fler ska klara skolan. När regeringen pressar ut sina egna underskott hos kommunerna hotas förutsättningarna för att satsa på tidiga insatser.

Tid för omställning. För att undvika att förslaget om nya ersättningar ska slå mot en redan ansträngd socialtjänst bör regeringen antingen låta ersättningen för redan placerade löpa ut med tidigare ersättning, och bara införa den sänkta nivån på nya placeringar, eller kompensera kommuner för kostnader som uppstår mellan den nya ersättningen och den gamla ersättningen. Det senare förslaget kräver en mer omfattande redovisning och eftersökning av ersättning för kommunerna, men samtidigt kan kostnadsminskningen hämtas hem snabbare.

Socialtjänsten har genomgått sin mest ansträngda period i modern tid. Att som tack dra undan mattan för de investeringar i tidiga insatser och satsningar på personalen som behövs för att bryta utanförskap och behålla kompetens, vittnar inte bara om att regeringen har bristande fingertoppskänsla – utan att de snarare helt verkar sakna känsla.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.