Försvarspolitik

"Regeringen använder säkerhetspolitiken som regulator"

Försvarsuppgörelsen innebär ett välkommet tillskott på 2,7 miljarder kronor, men det räcker inte. Ett av problemen är att vi har en regering som ändrar sin syn på Sveriges säkerhetspolitiska läge efter sina interna politiska behov, inte vilka hot vi faktiskt står inför.

Regeringen har svårt att se verklighetens behov vilket framkommer tydligt i de icke-satsningar som görs på försvaret. Ryssland tillåts därmed att provocera och lämnas fritt att attackera sina grannländer.

Ett allvarligt problem är den skiftande bild av säkerhetsläget som regeringen ger. 

Utrikesministern sa senast i våras att ”säkerhetsläget i Sveriges närområde är stabilt” och dessutom utvecklas positivt. När regeringen blev påkommen med att försöka mörka en stor säkerhetspolitisk skandal hävdar tvärtom statsminister Stefan Löfven att ”säkerhetsläget är allvarligt”. Idag, några veckor efter att säkerhetsläget var synnerligen allvarligt är det trots allt ”inte så allvarligt” att man behöver göra några större satsningar på försvaret.

Regeringen verkar göra allt i sin makt för att hålla försvarsutgifterna nere genom att inbilla det svenska folket att Sverige är tryggt. De få gånger regeringen uttalar sig om att säkerhetsläget är allvarligt är det för att kväva oppositionen. Skandalen kring Transportstyrelsen är ett utmärkt exempel på detta. Säkerhetsläget blir en användbar regulator för regeringen. 

I och med kaoset kring Transportstyrelsen krävde Alliansen i riksdagen tre ministrars avgång då man ansåg att dessa var ansvariga för den inträffade skandalen som regeringen försökte sopa under mattan. Eftersom försvarsministern var en omtyckt politiker och även regeringens starkaste statsråd offrade Stefan Löfven de två andra för att rädda honom. ”Säkerhetsläget var allvarligt” och det var därmed oansvarigt av Alliansen att kräva försvarsministerns avgång i en så ”svår säkerhetspolitisk tid” som Sverige nu genomgick. 

Inte nog med att säkerhetsläget var allvarligt, regeringen ansåg att försvarsministern dessutom hade gjort så mycket bra för Sveriges försvar så bara av den anledningen borde han få sitta kvar. Kontentan är alltså att om man bara en trevlig typ som visar engagemang så ska man inte lagföras eller behöva ta konsekvenserna av sitt agerande.

Det är således uppenbart att Socialdemokraterna anser att Sveriges säkerhetspolitiska läge står i direkt korrelation till partiets interna behov. Sveriges säkerhet är sekundärt då det kommer till frågan om en ökad försvarsbudget eller enskilda omtyckta statsråds vara eller inte vara. Gäller det att mörka en skandal eller skydda partiet från oppositionens krav på ansvar står det klart att då kan säkerhetshotet mot Sverige utnyttjas och återigen sättas i fokus.

Regeringens säkerhets- och försvarspolitik är ihålig och inte särskilt genomtänkt. Sveriges försvarsbudget och därigenom vår säkerhet ska stå i direkt relation till de hot vi utsätts för, inte användas för att lösa Socialdemokraternas interna problem. 2,7 miljarder kronor är tack vare Alliansen ett välkommet tillskott till den annars så svältfödda försvarsbudgeten, men mycket mer behövs.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.