Vad händer med gruvan i Pajala? Hela debatten

Regelrytteri ger politiska reaktioner

En myndighet har inte bara att hantera regler, utan även människor. Naturvårdsverket riskerar därför att med sitt agerande kring gruvan i Pajala orsaka politiska reaktioner, även om tjänstemännen utfört sina arbetsuppgifter korrekt.

REPLIK. Naturvårdsverkets Ingela Hiltula och Frida Rudsander  skriver i repliken Gruvan i Pajala behöver nytt tillstånd att myndigheten begärt delvis återkallelse därför att tillståndet för gruvan i Pajala är mycket bristfälligt, och i delar står i strid med EU-rätten. Gruvdriften riskerar, skriver verket, att påverka närliggande vattendrag, mark och våtmark genom utsläpp av metallhaltigt vatten och läckagevatten från dammarna.

Jag ifrågasätter inte kompetensen hos beslutsfattarna på Naturvårdsverket. Eller att en gruva påverkar miljön. Miljöproblemen i Kaunisvaara är kända sedan länge. Trots det har gruvan fått starta, inte en gång, utan två gånger. 

Kaunis Iron planerar att åter dra igång gruvan i Kaunisvaara i Pajala den 18 juli. En efterlängtad händelse i Pajala och Norrbotten. Gruvan gick i konkurs 2014 och vägen till en återstart har varit lång och oviss. Men för några veckor sedan lämnade. Naturvårdsverket in sin ansökan till Mark- och miljödomstolen om att gruvans tillstånd för gruvbrytning ska dras in.

Det är ett generellt problem i kontroversiella frågor, som gruvetableringar, att beslutande myndigheter lyckas kombinera noggrant regelrytteri med luddig obeslutsamhet.  Naturvårdsverkets tjänstemän skriver i repliken att "Naturvårdsverket har inte tagit ställning till om gruvverksamhet som sådan kan bedrivas på platsen”. Det är därför investerare i gruvor måste räkna med att det tar mellan fem och tio år  från investeringsbeslut till klartecken från myndigheter att sätta igång. Eller som i det här fallet, att det efter åtta år fortfarande inte är färdigtröskat hos ansvariga myndigheter.  

Det är ett stort hinder för utveckling, när människor inte tror och litar på myndigheter, när investerare inte vågar satsa pengar i en process som inte går att överblicka eller att tidsplanera. Myndigheternas agerande betraktas ofta som oförutsägbart och inte rättssäkert, kanske också många gånger som orättvist.

En myndighet har inte bara att hantera regler, utan också människor. Om man struntar fullständigt i människor tappar man sin legitimitet, och det kan leda till politiska reaktioner.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.