Integration

”Regelkrockar försvårar integrationen”

Det pågår ett ambitiöst integrationsarbete runt om i Sveriges kommuner. Krockar uppstår emellertid mellan olika regelverk när myndigheterna agerar som isolerade öar när nyanlända anvisas till en kommun. Som en konsekvens ökar kommunernas kostnader samtidigt som individernas väg in i samhället försvåras.

Rätt hanterat kommer de nyanlända att vara en betydande tillgång, men för att klara de utmaningar som ligger framför oss krävs robusta system som underlättar en snabb integration.

I dag saknas ett helhetstänk kring hur vi på bästa sätt kan underlätta integrationen av våra nya svenskar. Krockar mellan olika regelverk uppstår när myndigheterna agerar som isolerade öar när nyanlända anvisas till en kommun. Som en konsekvens försvåras människor väg till arbetsmarknaden och samhället då de riskerar att få starta sina nya liv i ekonomisk utsatthet och socialt utanförskap. Dessutom hamnar kommunerna, som får stå för notan när systemen inte fungerar, i en svår ekonomisk situation.  

Ett exempel är när en nyanländ kommer till en kommun tillsammans med andra familjemedlemmar som inte har uppehållstillstånd. De anhöriga är fortfarande asylsökande vilket gör att inga socialförsäkringsförmåner, såsom bostadsbidrag och barnbidrag, utgår för dem. Det får negativa ekonomiska och sociala konsekvenser för familjen. Situationen riskerar att försvåra den enskildes möjlighet att tillgodogöra sig etableringsinsatser, samhällsorientering, SFI och kommunerna får i slutändan stå för kostnaderna då vistelsebegreppet gäller. 

Ett annat exempel är personer som anvisas till en kommun men får fortsatt utbetalt bidrag från Migrationsverket. En rutin från verket som resulterar i att dessa personer inte får rätt till ersättning från kommunen. Ersättningen från Migrationsverket täcker emellertid inte basala kostnader för hyra och mat.

Ett tredje exempel är kommunanvisade som delar bostad med andra. De beviljas inte någon bostadsersättning från Försäkringskassan som inte accepterar delade hyreskontrakt – trots att det ofta är enda sättet som kommunen klarar av att ordna en bostad. 

För att öka möjligheterna till en effektiv integration föreslår vi att:

  • Det skapas en samlad väg in i myndighetssverige. Nyanlända måste idag ha kontakt med flera olika myndigheter och därmed flera olika system. En väg in skulle göra det tydligt och transparent om vilka förutsättningar som gäller. Pilotprojekten med ett mottagningscenter - där Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Skatteverket, Pensionsmyndigheten, kommunen och region/landsting samordnar myndighetsutövning och mottagande - bör möjliggöras för fler kommuner.
  • Staten tar ansvar för alla kostnaderna under etableringen, även för de som är sjuka eller av andra skäl inte kan delta i insatserna. Staten ska stå för bostadsersättning till alla som kommunanvisas, det bör gälla även om för dem som delar bostad.
  • Närhetsprincip införs vid anvisning. Redan under asylprocessen påbörjas integrationsarbetet i kommunerna, exempelvis får barn och ungdomar plats i förskola, skola och förberedelseklasser. Det gynnar både individen och kommunerna om de som får uppehållstillstånd anvisas till den kommun de påbörjat sin etablering i. 

Dagens läge försvårar integrationen för våra nyanlända och skjuter över kostnaderna på redan hårt belastade kommuner. Vi förväntar oss därför att regeringen, med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson som ytterst ansvarig, agerar. Det är viktigt ur ett integrationsperspektiv men också en förutsättning för kommunerna att kunna skapa en ekonomiskt hållbar situation.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.