Skolval

Reformera skolvalet så alla barn får en lika god start

Skolverket visar i en ny rapport att familjebakgrundens betydelse för betygen har ökat. Det är mycket allvarligt. Skolan måste klara att ge alla barn en lika god start i livet. Det ska inte spela någon roll vilken familj man föds in i, skriver Therese Guovelin, förste vice ordförande LO och Marika Lindgren Åsbrink, projektledare LOs jämlikhetsutredning.

Enligt Skolverkets rapport har skolans socioekonomiska sammansättning fått en större betydelse för elevernas betyg. Elever med samma bakgrund får högre betyg om de går i en skola med gynnsam socioekonomisk sammansättning jämfört med om de går i en skola med mindre gynnsam sammansättning.

Betygen för elever med sämre socioekonomiska förutsättningar påverkas mest. Detta hänger samman med att skolsegregationen har ökat, så att skillnaderna mellan skolor när det gäller både resultat och bakgrund har blivit större.

Läs också

I de kommuner där skolvalet är vanligt förekommande uppstår ofta så kallade bortvalsskolor. Det är skolor där det samlas elever med svag socioekonomisk bakgrund och inte sällan även en social problematik, vilket ofta medför brister i studiemiljön och kunskapsresultaten. Dessa skolor får svårare att rekrytera och behålla erfarna lärare. De lyckas sällan fylla sina klasser, vilket gör det svårt att få ihop ekonomin. Eleverna på dessa skolor får inte en rimlig chans att nå goda studieresultat. Det är en pågående orättvisa som måste åtgärdas, och Skolverkets statistik visar att det är brådskande.

I flera kommuner (exempelvis Malmö, Örebro, Gävle och Nyköping) har man på senare år lagt ner högstadieskolor av just den här typen, nästan alltid i resurssvaga områden. Malmö stads egen uppföljning visar att andelen gymnasiebehöriga fördubblades bland de elever som placerades om.

Här finns ett viktigt recept för hur den destruktiva spiralen kan brytas. För att höja kunskapsresultaten i den svenska skolan är det nödvändigt att motverka segregationen. LO har i sitt program för en jämlik skola bland annat föreslagit följande:

  • Bygg ut populära skolor. Eftersom centralt belägna skolor (framför allt i högre årskurser) ofta lockar till sig elever från kommunens ytterområden, blir dessa skolor mer socioekonomiskt blandade än de skulle ha varit utan skolvalet. Här finns något att bygga vidare på. I kommuner där skolvalet har stort genomslag bör attraktiva skolor i möjligaste mån byggas ut, så att fler får plats och elevsammansättningen kan bli mer blandad.
  • Ett rättvisare skolval. För att höja resultaten för resurssvaga elever måste elevsammansättningen i skolan bli mer blandad. Det bör införas ett krav på att skolor antar en viss andel elever med underrepresenterad bakgrund, om sådana elever söker till skolan. Dessa elever får alltså företräde. Utöver detta bör även urvalskriterierna i skolvalet förändras. Kötid som urvalskriterium bör inte tillåtas. Upptagningsområdena bör ritas om för att uppmuntra en mer blandad elevsammansättning och i högre åldrar kan närhet väga mindre tungt som urvalskriterium.
  • Nationell handlingsplan för hur nya skolor ska lokaliseras för att minimera skolsegregationen. Av demografiska skäl behöver ett stort antal nya skolor byggas i Sverige under kommande år. Nya skolor, framför allt för högre årskurser, bör placeras så att de är lätta att nå för boende i hela kommunen och på platser som enligt erfarenhet lockar många elever. Det bör ställas krav på att nya fristående skolor enbart får etableras på platser där de kan förväntas bidra till minskad skolsegregation.
  • Stäng skolor med de svåraste förutsättningarna. Skolor med låga skolresultat, brister i studiero och svårighet att fylla platserna behöver stängas. De berörda elevernas nya skolplaceringar ska ske på ett sådant sätt att elevsammansättningen blir mer blandad. Att lägga ner en skola är en drastisk åtgärd. Kommuner som behöver fatta den typen av beslut bör kunna få stöd för att göra det på bästa sätt.

    Det allmänna har ett ansvar för att garantera att alla elever får en god utbildning. Därför måste skolvalet reformeras för att ge alla elever lika möjligheter.  

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.