Jämställdhet

Reducera inte jämställdhet till statistik

Jämställdhetsdebatten handlar i dag till stor del om representation och om antalet kvinnor på olika positioner. Men det finns nackdelar med att jämställdhetsarbetet ofta fokuserar på det mätbara, skriver tre genusvetare.

Räck upp en hand den som har hört eller läst följande: ”Jämställdhet är inte en åsiktsfråga, utan en kunskapsfråga”. Uttrycket har på kort tid fått stor spridning i policydokument, politiska debatter och i media. Som genusvetare och jämlikhetsstrateger ser vi flera problem i att jämställdhet enbart betraktas som en fråga om kunskap. Det döljer att begreppet även innehåller tolkningar, antaganden och olika åsikter. 

I valrörelsens jämställdhetsdebatter har det bland annat diskuterats huruvida det är feminism med eller utan socialism som är den bästa strategin, om föräldraförsäkringen ska individualiseras eller inte, samt huruvida RUT-avdraget är en jämställdhetsåtgärd eller inte. Om jämställdhet enbart handlat om kunskap hade vi inte sett dessa debatter över huvud taget. Men debatten har också till stor del handlat om representation och främst antalet kvinnor på olika positioner.

För vissa betyder kunskap att känna till och jämna ut fördelningen mellan kvinnor och män på en arbetsplats eller i en styrelse. För andra handlar kunskap om att se maktstrukturer och hur de påverkar våra liv, oavsett hur jämn fördelningen är. Utifrån den genusvetenskapliga teoribildningen, som Sveriges jämställdhetspolitik till stor del bygger på, är det maktförhållanden som i grunden behöver utmanas och bemötas. Därför finns det också nackdelar med att jämställdhetsarbetet i dag ofta fokuserar på det mätbara.

Om makt reduceras till statistik har vi också stängt möjligheten att diskutera varför fördelningen ser ut som den gör. I dag används statistik ofta som ett medel för att spåra jämställdhetsarbetet. Kunskap i form av statistik kan vara värdefullt för att kunna planera och utvärdera jämställdhetsarbetet, men säger inte så mycket om orsakerna till varför ojämställdheten består.

Talet om jämställdhet som en kunskapsfråga implicerar att arbetet är och bör vara fritt från värderingar, en objektiv syssla. Om jämställdhet i stället betraktas som både en åsikts- och kunskapsfråga skapas utrymme för delaktighet, där olika erfarenheter kan tas tillvara. Syftet med jämställdhetsarbete bör inte vara att alla ska hålla med varandra.

Det är inte önskvärt med ett samhälle där politiska frågor präglas av konsensus. Tvärtom tror vi att det är oenighet som långsiktigt förändrar samhället. Olika åsikter är inte ett hot mot jämställdheten, utan det som leder arbetet framåt. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.