Debatt
Agenda 2030
2 oktober 2019 kl 11:40

Ranking om hälsan i kommuner väcker misstankar

Hälsa är en oerhört viktig fråga. För individen – naturligtvis – men också högst påtagligt för ekonomi, arbetsmarknad och sjukvård. För att vara relevanta måste påståenden när det gäller hälsa baseras på fakta och vederhäftiga analyser, skriver fyra liberaler om Dagens Samhälles ranking hälsosammaste kommun.

Det här är en opinionstext

Replik. I ett tvåsidesuppslag i Dagens Samhälle (33/2019) presenteras en ranking av ”hälsosammast kommun i Sverige”. Den baseras på utvalda nyckeltal från ”Målområde tre, God hälsa och välbefinnande” i FN:s Agenda 2030. Sveriges kommuner delas upp i tre kategorier. Analysen placerar 14 Stockholmskommuner som ”sämsta” av 46 storstadskommuner i landet. Det påpekas speciellt att Danderyd hamnar först på 40:e plats av 46 storstadskommuner på grund av ”många fallskador, hög antibiotikakonsumtion och stor andel psykiska besvär bland långtidssjuka”.

Undersökningen baseras på sju nyckeltal som valts ut av Rådet för främjande av kommunala analyser. Förutom ”medellivslängd hos män och kvinnor” ingår ”andel långtidssjukskrivna med psykisk sjukdom eller syndrom samt beteendestörning”, ”fallskador per 100 000 invånare” och ”förändring av fallskador under tre år”, ”antibiotikaförsäljning, antal recept per 1 000 invånare” och ”förändring av antibiotikaförsäljning”. Vår starkaste invändning mot artikeln är att det inte förklaras varför dessa nyckeltal anses vara bra indikatorer och hur man gjort analysen bakom kommunrankningen.

I artikeln påpekas att Folkhälsomyndigheten tagit fram ”Öppna jämförelser för folkhälsa 2019”, med 39 indikatorer anpassade till Sverige – men att ”dessa inte lämpar sig för att rangordna kommuner”. De som tar fram data för öppna jämförelser vet att rangordning är oerhört svårt när man har många parametrar med motstridiga resultat. Typen av ohälsa varierar ju mellan kommuner och regioner. Invånarna i region Stockholm lever till exempel länge, har minst problem med övervikt i landet och anger i hög grad att de har god hälsa – men de har sämre tandstatus och högre andel psykisk ohälsa än snittet för landet, enligt öppna jämförelser. Vad är viktigast för en hälsoranking?

Om man ändå gör en analys med flera parametrar måste man göra korrigeringar om dessa är beroende av varandra. Mycket gamla människor är till exempel de som oftast råkar ut för fallskador och de får flera svåra infektioner som måste antibiotikabehandlas än yngre. Att människor i Stockholmsområdets rikare kommuner lever längre ökar alltså risken för fallskador och för hög antibiotikaanvändning. Det framgår inte av artikeln att någon korrigering för dessa beroenden gjorts. Ännu mer problematiskt är det att man vid analysen av ”andel långtidssjukskrivna med psykisk sjukdom” inte angett att man inkluderat hur stor andel av kommunens arbetande invånare som överhuvudtaget är långtidssjukskrivna. I öppna jämförelser varierar ”sjukskrivning mer än 6 månader” mellan regionerna med mellan cirka 1,5 och 5 procent. Region Stockholm, med 3,2 procent, har en lägre andel än Malmö (4,9 procent) och Göteborg (3,3 procent) – och Danderyd ligger på 1,4 procent.

Naturligtvis är det viktigt att åtgärdbar ohälsa kommer till allmänhetens och ansvarigas kännedom, liksom hur man på andra ställen kommit tillrätta med olika problem. Men, eftersom grunden för urval av nyckeltal och eventuella analyser bakom den aktuella studien inte presenteras, är det svårt att veta om den överhuvudtaget har någon täckning.

Vi är alltid angelägna om att få ökad, relevant kunskap för att kunna förbättra arbetet för hälsa. I Stockholmsregionen tar vi därför nu fram en fördjupad hälsorapport som ska ligga till grund för systematiskt folkhälsoarbete.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.