Debatt
Integration
17 januari 2017 kl 05:45

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Rättvisereform när bidrag till nyanlända blir lån

Nyckeln till en god integration är att bryta de systemstrukturer som idag hindrar människor från att bli en del av vårt samhälle. Det må låta som en klyscha, men det ligger mycket i påståendet.

Det här är en opinionstext

Alireza Akhondi
integrationschef Vansbro kommun

För att en god integration ska fungera behöver vi förstå hela tidsaxeln, det vill säga vilka saker som inträffar från att en person sätter sin fot i Sverige, till den dag hen är redo att ta klivet in på arbetsmarknaden. Den förståelsen saknas många gånger i det offentliga Sverige idag. Vi har flera stuprör; alltså myndigheter som bara ser sin egen del i ett mycket komplicerat pusselläggande. Allt som oftast skapar stuprören följdproblem som i grunden är ganska enkla att lösa, men som innebär att man måste sätta sig in i detaljer. 

En sådan detalj är det så kallade glappet, det vill säga tiden från när en nyanländ person med uppehållstillstånd bosätter sig i en kommun, tills att vederbörande skrivs in i arbetsförmedlingens etableringsplan. Under den perioden saknar personen försörjning, beroende på att arbetsförmedlingen saknar ett förskottssystem. 

Vansbro kommun har från den 1 januari i år infört att nyanlända personer med uppehållstillstånd inte längre får något bidrag från kommunen för att klara sitt uppehälle i väntan på de statliga ersättningar som följer med etableringsplanen. Ersättningar som senare betalas ut retroaktivt från försäkringskassan. Istället har vi infört ett slags förskottslån. Vi anser nämligen inte att det är rimligt att individen får ersättning vid två tillfällen för samma period, vilket varit fallet hittills: Först bidrag från kommunen, därefter ersättning från arbetsförmedling och försäkringskassa− för samma period!

Vi är troligen först i landet med att införa den här förändringen mot målgruppen nyanlända. Förskott på förmån, som det kallas, tillämpas normalt av socialtjänsterna runt om i landet, men inte just mot nyanlända. För oss handlar det om rättvisa och att följa likställighetsprincipen i kommunallagen, liksom bestämmelserna i socialtjänstlagen. Det handlar också om principen kring god ekonomisk hushållning. Vi har alla ett gemensamt ansvar att använda våra skattemedel på ett så effektivt sätt som möjligt. Det är inte rimligt att staten har byggt in en orättvisa i de ersättningar som nyanlända har rätt att erhålla; kommunerna ska inte behöva ta ansvar för det som staten redan åtagit sig ett ansvar för. 

Det är i detaljerna som många lösningar döljs. I Vansbro kommun har vi det senaste året ägnat tid och kraft åt just detaljer − ett framgångsrikt arbete som vi kallar för Vansbromodellen. Vi kan numera stoltsera med att ha minskat vår lilla kommuns kostnader med åtskilliga miljoner. Bara lösningen med förskott på förmån beräknas spara mellan 1,5 och 2 miljoner kronor på årsbasis − tänk vilka enorma besparingar vi gemensamt skulle kunna åstadkomma i landet om vi hjälptes åt. Men är nyckeln till integration alltid kronor och ören? Nej, förmodligen inte.

Men genom att minska kostnaderna och skicka signaler både till nyanlända och till den övriga befolkningen, kan vi skapa legitimitet för systemet. Vi får bukt med osanningar och missförstånd och kommer därmed ett steg längre i arbetet med att involvera våra medborgare i att göra sin del för en lyckad integration. Vansbro kommuns många åtgärder inom Vansbromodellen syftar alla till att bygga broar och en vi-känsla. I Vansbro vill göra det här arbetet tillsammans med våra invånare; det är nämligen först då vi har tillit och delaktighet som vi kan få resultat. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 17 januari 2017 kl 05:45
Uppdaterad: 17 januari 2017 kl 09:09

Skribent

Alireza Akhondi
integrationschef Vansbro kommun