Rätt att räkna mångfald? Hela debatten

Rättviseförmedlingen vill se ett inkluderande samhälle

Det finns ingen färdig app som räknar nordiska namn. Exakt vilka variabler vi ska mäta och hur dessa variabler ska utformas är ännu inte klart. Men vi måste prata om hur verkligheten ser ut för att kunna förändra den, skriver Rättviseförmedlingen i en replik om deras projekt som ska visa vilka som syns och hörs i media.

REPLIK I artikeln ”Rättviseförmedlingen har köpt rasismens syn” där Dan Korn anklagar oss för att köpa en ”rasistisk logik” finns flera grova missförstånd som vi gärna vill reda ut. 

1) Det finns ingen färdig app som räknar ”nordiskt klingande namn”. Det är ett missförstånd som verkar komma ifrån några olyckliga formuleringar i ett reportage i Kulturnyheterna i förra veckan. Exakt vilka variabler vi ska mäta och hur dessa variabler ska utformas är ännu inte klart. Vi planerar att lansera verktyget i höst, när vi låtit flera redaktioner testa och ge feedback.

2) Dan Korn påstår att vi talar om ett ”vi” och ett ”dom” – helt tvärtemot vad vi ständigt kommunicerar. Syftet med hela vår verksamhet är ett samhälle där alla deltar på lika villkor, utan att begränsas av stereotypa föreställningar eller begränsande nätverk.

Vårt kommande verktyg ska ge översiktlig statistik på vilka som syns och hörs i olika sammanhang och kommer självklart att behöva göra vissa generaliseringar. Att statistik är generaliserande är dock knappas nyhet (det är liksom själva grejen med statistik). SCB presenterar exempelvis ofta statistik uppdelad på män och kvinnor, trots att detta inte är några enhetliga grupper.

Det viktiga är dock inte hur en enskild person skulle klassificeras – verktyget kommer inte heller att användas för att kartlägga enskilda individers könstillhörighet eller ursprung, utan titta på stora mängder data. Genom att utgå från sannolikheten av den information som ges i exempelvis tidningsartiklar kan vi få en fingervisning om vilka det är som oftast kommer till tals i media i dag, så att vi kan fundera på varför och hur vi skulle vilja att det var.

3) Rättviseförmedlingen tar inte fram ett räknaverktyg på uppdrag av staten. Vi har (precis som alla ideella föreningar kan göra) sökt och fått ett projektstöd för att utveckla ett digitalt verktyg som genererar översiktlig statistik på vilka som syns och hörs i media.

4) Vi har inte, som Korn skriver, undersökt mångfalden genom att räkna styrelseledamöter med avvikande hud- och hårfärg”. Vi tror att han syftar till en granskning som SVT genomförde tidigare i våras under hashtaggen #vitabolag, det har inte något som helst att göra med vårt projekt och vi var inte inblandade i SVT:s granskning. 

5) Vi har aldrig drivit frågan om kvotering och arbetar inte heller med rekryteringar. Korn avslutar sin text genom att fråga: På vilket sätt gynnas en somalier av att en iranier i mångfaldens namn tilldelas ett jobb eller en utbildning?”. Vi tror inte att varken somalier eller iranier behöver tilldelas jobb ”i mångfaldens namn”. Däremot tror vi att det finns mängder av kompetenta personer med exempelvis somalisk eller iransk bakgrund som alla skulle tjäna på att rasismen i samhället minskade.

Ett möjligt steg i rätt riktning är att fler företag och medieredaktioner vågar se bortom sina begränsade nätverk och upptäcka alla de kompetenta personer som finns i Sverige i dag när de ska rekrytera, eller när de letar folk till sina paneldiskussioner och personporträtt. Vi hjälper gärna till.

Att rulla tummarna och vänta på att jorden ska snurra tillräckligt många varv är en alldeles för långsam väg mot förändring. Därför arbetar Rättviseförmedlingen konkret för att skapa ett samhälle där alla deltar på lika villkor. För att nå dit måste vi prata om hur verkligheten ser ut i dag – annars vet vi inte vad som behöver göras, eller om det går framåt.

Vi välkomnar alla konkreta handlingar som bidrar till förändring och ett mer inkluderande samhälle. Att efterlysa och tipsa om de som andra saknar i sina nätverk är vårt sätt – och det tänker vi fortsätta med!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.