Debatt
Regeringskris
8 december 2014 kl 05:45

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Rätt av Löfven att utlysa extraval

Extravalet kom som en överraskning för de flesta politiska bedömare, och det har spekulerats vilt om orsakerna till det. En hypotes som fått mindre uppmärksamhet är att Löfven faktiskt vet vad han gör. Utifrån de politiska förutsättningarna och opinionsläget är detta den troligaste förklaringen. Mycket talar för att chansningen stärker hans position.

Det här är en opinionstext

Statsminister Stefan Löfvens tillkännagivande om att han att efter att regeringens budgetförslag föll hade för avsikt att utlysa extraval har mötts med omfattande spekulationer om varför han agerar som han gör. Förslaget har även använts för att ifrågasätta statsministerns omdöme. Exempelvis har det spekulerats i att Löfven som en följd av att han inte har tidigare erfarenhet av riksdagsarbete och regeringsförhandlingar (Löfven är ju den förste statsminister sedan Arvid Lindman som inte varit yrkespolitiker större delen av sitt vuxna liv) inte skulle förstå hur spelet i riksdagen går till och därför agerar som han nu gjort. Det är sannolikt felaktigt.

Trots att Löfven bryter ny mark genom att utnyttja möjligheten till extraval, något som inte gjorts sedan den nya regeringsformen infördes, är det sannolikt att beslutet är välövervägt. Givet situationen, är beslutet, inte lika överraskande som det först kunde uppfattas.

Det är rimligt att anta att Löfven faktiskt vet vad han håller på med. Rimligen insåg han redan när Sverigedemokraterna deklarerade att de inte skulle släppa fram hans budget, att nyval var hans bästa chans. Det var inget beslut som fattades i affekt när han såg att budgeten inte gick igenom.

Visst hade Löfven kunnat hanka sig kvar och försöka få igenom politiken genom att göra upp om sakfrågor i utskotten. Skillnaderna mellan regeringens och alliansens budgetförslag var inte större än att det kunde ha varit möjligt att i praktisk politik göra något som liknade S-politik av det. Det hade sannolikt varit den säkraste och ex ante den mest sannolika lösningen. Men det var inte den enda lösningen, och den hade knappast satt Löfven i en avundsvärd situation. Att avgå hade inte heller varit någon lämplig utväg. En ny talmansrunda hade sannolikt resulterat i förnyat uppdrag för Löfven att bilda regering men hade inte löst grundproblemet med styrkeförhållandena i riksdagen.

Det har varit tydligt att Löfven föredragit ett blocköverskridande samarbete framför ett riktat enbart åt vänster. I och med Fredrik Reinfeldts beslut att avgå på valnatten stängdes dock den dörren för Löfven. Utan partiledare finns ingen inom moderaterna som under några omständigheter skulle våga fatta beslut om ett samarbete med socialdemokraterna. De övriga allianspartierna är samtidigt för små för att agera ensamma och har för svaga partiledare för att någon ska våga ta initiativ och gå före. 

Spelet kring budgeten visade också effektivt att det inte fanns några samarbetsmöjligheter i dagens parlamentariska läge. Det finns därför en hel del som talar för att Löfven kan tjäna på chansningen med extraval. Förutsättningarna för socialdemokraterna är i flera avseenden bättre nu än vad de var i september.

Vid extravalet kommer Moderaterna att ha en ny och oprövad partiledare som saknar det förtroendekapital som Fredrik Reinfeldt, eller Anders Borg, hade inför höstens val. Det talar för att Moderaterna inte kommer att göra ett bättre val i mars än vid det senaste valet och att tappet från Moderaterna till Sverigedemokraterna kan komma att fortsätta. Opinionsmätningarna visar att Sverigedemokraterna trots partiledarens frånvaro tydligt stärkt sitt stöd i väljarkåren sedan höstens val.

Miljöpartiet har inte heller rosat marknaden sedan de kom in i regeringen. Tvärtom. Om några av partiets väljare som fördrar en vänster- eller mitten-vänster-regering nu i stället väljer en röst på socialdemokraterna underlättar det för Löfven. Vidare ligger Kristdemokraterna i opinionsmätningar på eller under riksdagsspärren och riskerar att falla ur. De som röstade på Feministiskt Initiativ i september kan också nu när luften gått ur det partiet komma att återvända till Vänsterpartiet.

Även om det är osannolikt att samtliga dessa prognoser slår in räcker det för Löfven att någon av dem blir verklighet för att han ska tjäna på nyvalet, eftersom de ändrade styrkeförhållandena då skulle göra det lättare för Löfven att sy ihop en blocköverskridande majoritet. Det är inte sannolikt att valresultatet i det extravalet blir dramatiskt annorlunda jämfört med septembervalet, men de förändringar som är sannolika talar för Löfven.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.