Debatt
Extremism
11 november 2019 kl 05:00

Rädslan för terror förändrar människors vardag

Att var tionde undviker vardagsmiljöer av rädsla för terror riskerar att öka misstron mellan människor. En balans av sociala, ekonomiska och polisiära åtgärder krävs nu för att skydda samhället mot attentat anser de tillfrågade i en ny undersökning, skriver forskare vid Högskolan i Dalarna.

Det här är en opinionstext

Kriminalitet och otrygghet har blivit en av Sveriges största utmaningar. Flera undersökningar beskriver en ökad rädsla för en försvagad demokrati liksom en oro för terrorism. Följden ser vi i en politisk budgivning på högsta nivå med en mängd repressiva förslag om ökat antal poliser, förslag om anonyma vittnen och integritetskänslig lagstiftning. Men hur ser allmänheten mer i detalj på risken att drabbas av terror och hur bör samhället agera mot våldsbejakande extremism? Mot den bakgrunden har Novus på uppdrag av Högskolan Dalarna i samarbete med Länsstyrelsen Dalarnas län låtit genomföra en representativ undersökning av den svenska allmänhetens syn på våldsbejakande extremism. Resultaten stämmer till eftertanke.

Var femte av de tillfrågade har blivit misstänksam mot människor i vardagssituationer, lite drygt var tionde har undvikit utlandsresor till platser som har utsatts för terrordåd tidigare och 15 procent har undvikit stora folksamlingar som köpcenter, gågator, konserter, sportevenemang eller t-bana. En tredjedel uppger sig vara orolig för att man själv eller någon anhörig ska drabbas av terrordåd. Av de tillfrågade uttrycker 74 procent oro för islamistisk extremism, 67 procent oro för högerextremism och 46 procent för vänsterextremism. En majoritet på 65 procent tror att problemet med extremism kommer att öka det närmast decenniet. Vår slutsats är att förekomsten av, och oron för, våldsbejakande extremism kan leda till en ökad misstro mellan människor och till att förändra människors beteendemönster i vardagen. Undersökningens resultat måste därför tas på stort allvar. Vad bör då göras? Även på den punkten ger undersökningen värdefulla svar.

Undersökningen visar att allmänheten många gånger ser komplexiteten i hur man bäst motverkar våldsbejakande extremism. Utbildning, normbildning, motverkande av segregation, inkludering och respekt för likhet inför lagen kopplas samman med rättsväsendets myndighetsutövning. I denna heta samtidsfråga finns alltså en ”folkets förnuftiga röst”. Minskning av utanförskap uppfattas av 85 procent som den viktigaste åtgärden för att bäst öka säkerheten i samhället följt av ökad kameraövervakning (80 procent) och mer information om demokratiska principer och värderingar (79 procent).

De flesta känner till att Dalarna har problem med högerextremism, men där finns också bekymmer med islamistisk och vänsterorienterad extremism. Därför arbetar Högskolan Dalarna tillsammans med Länsstyrelsen i Dalarna, Segerstedtinstitutet, kommuner som Borlänge och Ludvika samt företag som ABB och Spendrups med den djupare utmaningen kring frågor om social hållbarhet, sociala risker och samhällets polarisering.

Att mer än var tionde person mellan 18 och 79 år i dag uppger sig undvika vardagsmiljöer som köpcenter, gågator eller sportevenemang visar på frågans allvar. Novus-undersökningen är uppfordrande för dagens politiska agenda med en slagsida åt repressiva förslag. När allmänheten tillfrågas formulerar många en påfallande nyanserad förståelse av vad som behöver åtgärdas i Sverige genom en balansering av sociala, ekonomiska och polisiära åtgärder för att långsiktigt skydda det öppna samhället mot attentat och våld.

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 11 november 2019 kl 05:00
Uppdaterad: 11 november 2019 kl 10:49

Skribenter

Tomas Axelson
docent och verksamhetsledare Interkulturellt utvecklingscentrum Högskolan Dalarna
Lars Korsell
docent och gästforskare Högskolan Dalarna
Jonas Stier
professor och forskningsledare Interkulturella Studier, Högskolan Dalarna