Valet 2018

Rädda valrörelsen från anonymt näthat

Vi hoppas att även offentliga aktörer funderar på hur de kan arbeta för att bidra till ett bättre samtalsklimat på nätet. Det är nämligen på nätet som en stor del av väljarnas åsiktsbildning inför valet den nionde september sker, skriver Gustav Hjärn, vd och grundare av Ifrågasätt.

Ett par olika typer av aktiviteter på internet riskerar att påverka den svenska valrörelsen med mycket skadliga konsekvenser. De är av olika karaktär och har olika effekter och lösningar. Det gemensamma är att om man ger upp inför deras skadeverkningar så kommer de att få reella konsekvenser. De kan inte avfärdas som något som ”bara är på internet”. Internet är en allt större och viktigare del av verkligheten, och händelser på internet får konsekvenser även i den fysiska världen.

En eller två av dessa aktiviteter drabbades fotbollsspelaren Jimmy Durmaz av under fotbolls-VM. Tusentals hatiska kommentarer skrevs under de bilder Durmaz lagt upp. Beroende på vem man frågar var det antingen tusentals rasistiska individer som skrev kommentarer via sina vanliga Instagram-konton, eller så var det en attack från ett fåtal personer med en mängd konton vardera. Oavsett vilket är det oacceptabelt.

Ifrågasätt arbetar aktivt för att motverka näthat. När man skapar ett konto hos Ifrågasätt för att debattera och diskutera på någon av de sajter som använder Ifrågasätt så kopplas kontot till en riktig identitet. Det innebär dels att det går att se till att användaren bara har ett konto, dels kan användare som begår upprepade eller grova brott mot användarvillkoren stängas av.

En av förklaringarna till att andra sociala medie-sajter har en stor andel trollkonton kan vara att sajternas huvudsakliga intäkter består av annonsintäkter. Hatiska inlägg engagerar och leder till mer aktivitet och fler sidvisningar, och därför också mer intäkter för sajtägarna. Eftersom negativa kommentarer på exempelvis en medie- eller företagssida på Facebook publicitets- och arbetsmässigt främst drabbar sidägaren snarare än Facebook, är drivkrafterna för Facebook att göra något åt problemet inte i paritet med skötsamma användares och andra aktörers negativa upplevelser.

Facebook tar visserligen bort mängder av fejkade konton från sin plattform. Trots detta uppger Facebook att tre till fyra procent av alla konton som finns är fejkade, vilket är en dramatisk ökning jämfört med för ett år sedan då Facebook uppgav att omkring en procent av kontona var fejkade.

Nyligen gjorde även Twitter en stor rensning av spam- och trollkonton. En partiledare för ett svenskt riksdagsparti förlorade under en enda dag en fjärdedel av alla sina twitterföljare. Det är konton som under flera år har blåst upp partiledarens följarsiffror och fått det att se mer populärt ut än det faktiskt var.

Både Facebook och Twitter säger att de tar problemet med spam- och trollkonton på allvar, men trots det kan dessa konton vara aktiva i flera år utan att bli avstängda. När det är enkelt att skapa och behålla fejkade konton så är det också enkelt att missbruka tjänsterna, till exempel genom att hota, trakassera och skrämma andra användare till tystnad. Därför är det intressant att så många offentliga aktörer, som kommuner och myndigheter, väljer att bidra till exempelvis Facebooks intäkter genom att bedriva en del av sin myndighetsutövning där. Vad får detta för långsiktiga konsekvenser för vår demokrati?

Vi tror att både offentliga aktörer och företag behöver fundera på vilka sammanhang de vill befinna sig i, och hur de ska säkerställa att personer som tar kontakt via sociala medier inte blir utsatta för hat och andra påhopp.

Vår ambition är att bidra till sansade diskussioner på internet som inte dränks i näthat och trollkonton. Nu hoppas vi att även offentliga aktörer funderar på hur de kan arbeta för att bidra till ett bättre samtalsklimat på nätet. Det är nämligen på nätet som en stor del av väljarnas åsiktsbildning inför valet den nionde september sker och därför är det viktigt att alla medborgare har samma möjlighet att göra sin röst hörd.  

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.