Den 15 oktober var sista dagen att ansöka om en plats på universitetet för vårterminen 2019.
De senaste sju åren har antalet platser som fyllts av studenter som läser fristående kurser minskat med 32 procent, samtidigt som antalet platser inom programutbildningar ökat.
Går man tillbaka till början av 2000-talet i historien har antalet studerande som läser fristående kurser (tidigare: enstaka kurser) halverats. I början av 2000-talet var det mer än 200 000 registrerade studenter på fristående kurser (nota bene: denna siffra är inte omräknad till helårsstudenter).
Varför har det blivit så här? Att de fristående kurserna halverats i antal beror inte på att intresset bland de studerande har minskat, utan på grund av att det är olönsamt för lärosätena att arrangera fristående kurser.
Diagram. Antal helårsstudenter inom fristående kurser
Källa: UKÄ
Vi är i full fart på väg in i en arbetsmarknad där kunskap är färskvara. När vi tidigare har talat om ”omstruktureringar” och vad den nya tekniken och det nya samhället har för effekt på arbetsmarknaden så har svaret alltid varit komvux, i till exempel Kunskapslyftets form. Förändringarna har framförallt skett inom LO-sektorn och då har utbildning på gymnasienivå (Komvux) varit ett rimligt svar på omställningsproblematiken.
Den omställning som vi nu ser framför oss går ännu snabbare och kommer drabba såväl gamla som nya grupper. Högutbildade inom i princip alla discipliner kommer behöva ny kunskap för att klara av sitt arbete och för att hålla sig anställningsbara. Det är här de fristående kurserna kommer in. Det vackra talet om livslångt lärande, nedtrattat i det svenska utbildningssystemet, måste resultera i ett ännu mer generöst utbud av fristående kurser för alla dem som redan är ute på arbetsmarknaden och som behöver hänga med inom till exempel teknik och IT.
För oss inom svensk djursjukvård handlar det om möjligheter för våra veterinärer, djursjukskötare och djurvårdare att kunna läsa fristående kurser på landets alla lärosäten. Precis som många andra så står vi inför en ökad digitalisering men också nya avancerade tekniska lösningar. Vi har en strukturomvandling inom branschen med allt fler större veterinärkliniker – här behövs ledarskapsutbildningar, marknadsföringsutbildningar och utbildningar inom personalvård med mera.
För att vända trenden med minskat antal fristående kurser räcker det inte med att lärosätena får bättre betalt för fristående kurser. Det krävs också att universitet och högskolor får ett ännu tydligare uppdrag från staten att ta en aktiv roll i det livslånga lärandet. Det kan vara i form av såväl fristående kurser som rena uppdragsutbildningar.
Den så kallade STRUT-utredningen ska snart lämna in sin utredning till regeringen. De ska se över universitetens och högskolornas styrning inklusive resurstilldelning. Det betyder bland annat, för att tala klartext, hur man ska kunna rädda de fristående kurserna undan sotdöden. Det som kan framstå som ett mindre administrativt korrektiv är i själva verket en viktig del i hur svensk arbetsmarknad ska kunna ställa om. För alla de 7000 anställda inom svensk djursjukvård är fristående kurser ett viktigt sätt att ständigt förbättra och modernisera sina kunskaper. Något som också kommer att märkas vid alla de 1,4 miljoner patientbesök som varje år genomförs på våra djurkliniker!
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
