Debatt
Psykisk ohälsa
6 december 2019 kl 05:00

”Psykoterapi får inte vara en plånboksfråga”

Många som mår dåligt har inte råd med psykoterapi – trots att vi vet att behandlingen fungerar. Vårdgivarna måste erbjuda legitimerade psykoterapeuter vid behandling av psykisk ohälsa. Samtidigt krävs fler utbildningsplatser och psykoterapeuttjänster, skriver Anders Klingström, Psykoterapeutföreningen, och Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR. 

Det här är en opinionstext

Psykisk ohälsa är ett allvarligt samhällsproblem som drabbar enskilda hårt och innebär stort lidande. Frågan om psykisk ohälsa har åter uppmärksammats i media, bland annat i SVT-serien Landet Lyckopiller.

En av samhällets stora utmaningar är att stävja den negativa utvecklingen av psykisk ohälsa i befolkningen. Trots att psykisk ohälsa orsakar gigantiska kostnader och stort lidande för den enskilde gör samhället inte tillräckligt för att bekämpa den. Enligt Socialstyrelsen har den psykiska ohälsan bland barn ökat med mer än hundra procent på tio år. För vuxna är ökningen närmare 70 procent. Förskrivning av antidepressiva medel har ökat dramatiskt.

Det är belagt och väl känt att psykoterapi har effekt. Ändå är psykoterapi inte ett självklart förstahandsval vid behandling av psykisk ohälsa. Om behandling hos legitimerad psykoterapeut skulle ingå i Försäkringskassans högkostnadsskydd i hela landet skulle fler komma i åtnjutande av rätt behandling i ett tidigare skede av sjukdom. För många har helt enkelt inte råd. För andra handlar det mer om tillgänglighet. Det finns inga legitimerade psykoterapeuter att tillgå. Enligt Socialstyrelsens statistik går det 60 legitimerade psykoterapeuter per 100 000 invånare i storstäder jämfört med 14,5 i glesbygd. Detta överensstämmer långt ifrån med hälso- och sjukvårdslagens mål om jämlik vård.

Antalet legitimerade psykoterapeuter minskade med drygt 25 procent mellan 2000 och 2015 till 4 000 personer. Under samma tid som den psykiska ohälsan ökat i samhället har alltså antalet behandlare med specialistkompetens minskat, utan att ansvariga politiker eller vårdgivare reagerat.

Den legitimerade psykoterapeuten är vårdens enda specialist på psykoterapeutisk behandling. Det finns alldeles för få tjänster och allt för svaga incitament att utbilda sig. Efter sammanlagt 11–12 års utbildning inklusive grundutbildning, praktik och egenterapi är medellönen inte högre än 36 000 kronor i månaden.

Hälften av alla yrkesverksamma legitimerade psykoterapeuter är dessutom över 60 år vilket innebär att höga pensionsavgångar väntar. Antalet nyutexaminerade har minskat de senaste åren och 2016/2017 tog endast 179 personer ut en psykoterapeutexamen. Det motsvarar inte tillnärmelsevis de kommande pensionsavgångarna.  

Okunskap bland arbetsgivare, lång utbildning och låga löner tycks göra att det finns för få tjänster och allt färre väljer att utbilda sig till legitimerad psykoterapeut. Hos en del av våra grannländer är tillgången till psykoterapi högre och valfriheten av psykoterapiform större.  

I den offentliga vården finns bara 360 tjänstetillsättningar som legitimerad psykoterapeut. En stor del av de legitimerade psykoterapeuterna arbetar därför i egen verksamhet, utan avtal med regionerna. Och många personer med psykisk ohälsa har som sagt inte de ekonomiska resurser som krävs för att ta del av specialistbehandling.

Nu krävs en nationell sammanhållen strategi för att öka tillgången på specialistbehandling och minska den psykiska ohälsan. Det innebär att vårdgivarna måste erbjuda legitimerade psykoterapeuter för behandling av psykisk ohälsa, att fler utbildningsplatser och fler psykoterapeuttjänster inrättas. Utbildningsanordnare, fackliga organisationer och staten måste värna psykoterapins bredd, mångfald och tillgänglighet i hela landet. Psykoterapi får aldrig vara en plånboksfråga.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.