Professor: Avveckla byråkratin i offentlig sektor

Byråkrati är en fortsatt populär uppfinning från det förra årtusendet. Sociologen, nationalekonomen och filosofen Max Weber menade att byråkrati utvecklas bäst om organisationer avhumaniseras. Att organisationer i stället styrs med regler och strukturer. 

Denna modell för ledning har trots det resulterat i många viktiga framsteg för mänskligheten. Men byråkratin behöver avvecklas nu.

Detta kontorsstyre (och konferensrumsstyre) vägrar dock överges av politiker och beslutsfattare, trots att resultaten av denna modell är undermåliga. 

Faktum är att dysfunktionella system med hierarkier och byråkrati slukar energi hos människor. 

Enligt analys- och undersökningsföretaget Gallup är endast 14 procent av medarbetarna engagerade på svenska arbetsplatser. Många uttrycker också en frustration över stora brister i offentlig sektor och dess ineffektivitet. I dag kanske den frustationen illustreras bäst genom den misslyckade hanteringen av coronapandemin.

Det byråkratiska systemet med det ständiga syndabocksletandet, övertron på lagar, regler och rutiner, de meningslösa utredningarna och kartläggningarna behöver upphöra. Ju längre man är ifrån kärnverksamheten, desto mindre kan man om hur kvalitet uppnås i praktiken. Forskning visar att ju bättre offentliga verksamheter är på strategiskt arbete desto sämre resultat får de. Det betyder att fler behöver komma närmare kärnverksamheten –  inte längre ifrån den. Tjänstemän och politiker behöver sluta att försöka styra från kontoret och konferensrummet.

Vård- och omsorgspersonal samt chefer nära kärnverksamheten har trots brister i systemet gjort ett fantastiskt arbete i att ställa om och möta coronakrisen. Genom samarbete över organisations- och professionsgränser, ett ständigt lärande samt hårt arbete har många liv räddats. 

Detta trots den byråkratiska geggan som omger dem. 

Politiker och beslutsfattare behöver nu sluta censurera, för dem själva och andra, att byråkratin fungerar. 

Byråkratin är uppfunnen och utvecklad av människor. Nu är det dags att uppfinna något bättre.

I experiment som går ut på att bygga ett så högt torn som möjligt med tjugo spaghetti (okokta!), tejp, snöre och en marshmallow, visar det sig att förskolebarn utklassar vuxna. Varför? 

Jo, för att vuxna utgår från att det finns en optimal och perfekt lösning. De diskuterar och analyserar för att sedan bygga. Förskolebarn arbetar parallellt utan plan, strategi, och långa diskussioner, men med många tester av konstruktionen och ett ständigt lärande. 

Holländska omsorgsorganisationen Buurtzorg har i sin ledningsmodell satt mänskligheten före byråkratin och uppnått överlägsna resultat. Med över 10 000 medarbetare i 850 självstyrande team, har de en minimal overhead och inga chefer. Teamen stöds i stället av endast femton regionala coacher och totalt 45 medarbetare i back-office.

Tänk om Sverige också kunde skapa lika fantastiska organisationer som människorna i dem. Där byråkrati inte hindrar autonomi, anpassningsförmåga och kreativitet. Organisationer som möjliggör de mänskliga bidragen, inte hämmar dem. 

Det är dags att utveckla en offentlig sektor som passar människor och framtiden. I en byråkrati är människorna verktyget för att åstadkomma tjänsten. I en människokrati däremot är organisationen verktyget för människorna att påverka sina och andras liv till det bättre. 

Albert Einstein sa: att göra samma sak om och om igen och förvänta sig andra resultat är galenskap. Om politiker vill ha en bättre välfärd och ett slut på det byråkratiska haveriet, då behövs också andra sätt att leda den offentliga sektorn. Allt annat vore ju, som sagt, galenskap. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.