Bibliotek

Privatisering urholkar bibliotekens kärnuppdrag

I tider då demokratins grundpelare utmanas borde vi värna institutioner som främjar fri åsiktsbildning, kunskapsförmedling och demokrati. Istället ser vi hur både högerpopulister och företrädare för etablerade borgerliga partier på olika sätt vill försvaga dessa institutioner. Vi är oroliga för att våra allmänna bibliotek nu är i farozonen.

För några veckor sedan tvingades det nytillträdda kulturborgarrådet i Stockholm, Jonas Naddebo (C), göra sin första pudel. Efter att först ha gett besked om att han vill privatisera Stockholms bibliotek, fick han dra tillbaka uttalandet eftersom detta inte alls hade förhandlats i det nya blågröna styret. Trots detta medger Naddebo att han vill se över möjligheten. 

Vad syftet skulle vara med privatisering av de allmänna biblioteken, lyckas Naddebo inte förklara. Men ett närliggande exempel är Nacka kommuns motsvarande beslut. När det moderatledda styret i Nacka privatiserade sina sista bibliotek år 2017 togs verksamheten över av företaget Axiell. Privatiseringen som skulle generera mångfald och ökat utbud har istället kommit att utvecklas till biblioteksmonopol.

Företaget dominerar hela driften och erbjuder såväl medier som datasystem. Privatiseringen har därtill inneburit att kommunen infört prestationsbaserade ersättningssystem där anslag bestämts utifrån utlån, öppettider och besökare.

I Nacka gick man så långt att man på ett bibliotek strök förseningsavgifterna om låntagaren istället lånade fem nya böcker. Resultatet blev en lånestatistik som sköt i höjden och bibliotekets vinst kanske ökade. Däremot bidrog det inte till att nå nya grupper, öka läskunnigheten eller skapa nyfikenhet för ny litteratur.”

Vi menar bestämt att politiken måste fokusera på det överordnade ändamålet med de allmänna biblioteken, det vill säga demokratin. Biblioteken ska, enligt bibliotekslagen, verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteksverksamheten ska finnas tillgänglig för alla och främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet. Således torde vem som helst begripa att de allmänna bibliotekens primära uppgifter står långt ifrån det som blir resultatet av kommersialisering. Driftsform har, med andra ord, betydelse.

Under den gångna mandatperioden har den socialdemokratiskt ledda regeringen vidtagit åtgärder för att stärka våra allmänna bibliotek. Det infördes en ny bibliotekslag, biblioteksersättningen ökade till de upphovsmän vars verk lånas ut avgiftsfritt i skol- och folkbiblioteken och man tillsatte en nationell biblioteksstrategi i syfte att kartlägga nationella utmaningar och lämna förslag på åtgärder.

Utkastet till utredningen står klar och där pekar man särskilt på  de demografiska utmaningarna, resursbrist, behov av kompetensutveckling och ökad samordning. Vi noterar att inga åtgärder för förbättringar avser behovet av ändrad driftsform.

I Stockholm har den socialdemokratiskt ledda majoriteten arbetat aktivt för att nå nya målgrupper. Bland annat genom att öppna nya bibliotek i mer resurssvaga områden och genom att göra befintliga bibliotek mer attraktiva. Ett arbete som gett tydliga resultat då vi tvärtemot trenden ökar både antalet besök och utlånade böcker.

Vi menar att det i en tid av fake news, tillbakapressad demokrati i många delar av världen och en ökad polarisering i samhället krävs åtgärder för att stärka demokratin och dess institutioner. Särintressen som vinstmaximering och snedvridna incitamentsstrukturer leder till en urholkning av institutionernas kärnuppdrag. Låt det överordnade ändamålet med våra allmänna bibliotek fortsatt vara demokratin.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.