Debatt
Psykisk ohälsa
25 juni 2020 kl 06:00

”Primärvårdens områdesansvar bör återupprättas”

Primärvården bör bli navet i arbetet mot psykisk ohälsa. Där finns kunskap om det lokala hälsoläget och där kan olika aktörer och insatser samordnas, skriver läkare som är inriktade mot socialmedicin.

Det här är en opinionstext

Covid-19-pandemin tydliggör att samarbete och samverkan är livsviktigt. Social isolering, ovisshet och ekonomiska problem innebär att den psykiska ohälsan, vårt stora folkhälsoproblem, kan förvärras ytterligare. Samtidigt har pandemin medfört att människors hälsa fått mer uppmärksamhet, och vi ser en ökad vilja till samarbete.

Parallellt med arbetet för att stoppa pandemin är det därför angeläget, och möjligt, att snarast genomföra nödvändig samverkan för att förebygga psykisk ohälsa.

Historiskt har det förebyggande arbetet fokuserat på den kroppsliga ohälsan. Rent vatten, folkskola och vaccinationer anges som de viktigaste orsakerna till vår goda folkhälsa. Vilka motsvarande åtgärder behöver vi göra för den psykiska hälsan?

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) beskriver i sin ”Kraftsamling för psykisk hälsa” att det handlar om att skapa ett mer hälsofrämjande samhälle och levnadsätt, rusta individer för att nå sin fulla potential samt ge hållbart stöd till dem som behöver det.

Vi har i Sverige en lång rad verksamheter som bidrar till detta arbete. De innefattar mödra- och barnavårdscentraler, förskola och skola med elevhälsa, arbetsplatser med företagshälsovård, primärvård, psykiatrisk vård och äldreomsorg. Men det saknas, alltför ofta, fungerande samverkan över verksamhetsgränser.

En viktig modell för detta är områdesansvar för hälsa. På samma sätt som för smittskyddsarbetet behövs strukturer för samarbete och ett övergripande ansvar för geografiska områden även vad gäller psykisk hälsa.

Primärvården har tidigare haft en sådan roll, och det är angeläget att återupprätta denna. Med utgångspunkt från kännedom om lokalsamhället, förstärkt med kompetens inom socialmedicin och folkhälsa, kan primärvården bli ett nav som samlar aktörer i arbetet för att förebygga psykisk ohälsa.

Kunskapen om det lokala hälsoläget skapar grund för att initiera och samordna insatser som främjar goda livsvillkor för alla, men också för att anpassa individuella insatser utifrån behov. Vi vet också att psykisk ohälsa är vanligare i områden med lägre socioekonomisk status. Genom systematiskt arbete med att förbättra livsvillkor och möta individuella behov kan vi minska ojämlikhet i hälsa.

Just nu händer en rad saker som skapar möjligheter. Vi ser ett brett ansvarstagande i vårt samhälle där olika organisationer, professioner och individer lämnar sina revir, förenklar rutiner, tar ansvar och skapar nytt. Vi måste ta vara på energin och kanalisera dessa krafter till arbetet med psykisk hälsa.

Med utgångspunkt i ett webbinarium arrangerat av Svenska läkaresällskapet och Svensk förening för socialmedicin och folkhälsa har vi därför följande rekommendationer:

  • Ställ krav på, och möjliggör, samverkan mellan olika aktörer genom upphandling, ledning och styrning, och följ upp resultat avseende psykisk hälsa.
  • Återupprätta primärvårdens områdesansvar, förstärkt med socialmedicinsk kompetens, för folkhälsoanalys och stöd till förebyggande och hälsofrämjande insatser.
  • Utveckla och stärk strukturella insatser för ett mer hälsofrämjande samhälle med goda och jämlika förutsättningar i boende, fritid, skola, arbete, försörjning, hälso och sjukvård och omvårdnad.
  • Inför konsekvensanalyser av effekter på psykisk hälsa inför alla politiska beslut.

I spåren av covid-19 kan den psykiska ohälsan bli en ännu större hälsoutmaning. Det är därför nödvändigt att nu gå från ord till handling och investera i ett hälsofrämjande och hållbart samhälle.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 25 juni 2020 kl 06:00

Skribenter

Christina Dalman
överläkare i socialmedicin, enhetschef i Region Stockholm och professor i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska institutet
Hampus Holmer
läkare, med dr, postdoc Karolinska institutet, ST-läkare i socialmedicin
Margareta Kristenson
överläkare och professor emerita i socialmedicin och folkhälsovetenskap, Region Östergötland/Linköpings universitet
Sofia Lindstrand
ST-läkare i socialmedicin, specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri, Region Östergötland
Anna Sarkadi
specialistläkare och professor i socialmedicin, Uppsala universitet samt ordförande i Svensk förening för socialmedicin och folkhälsa
Ing-Marie Wieselgren
psykiater och samordnare för psykisk hälsa vid Sveriges Kommuner och Regioner