Pridefestivalen är direkt skadlig för folkhälsan

Varje sommar blir Stockholm Pride ett självklart centrum i medierapportering, med en förväntan om att hela samhället ska regnbågsflagga för det som beskrivs som ett arrangemang för alla människors lika värde.

I år då EuroPride kommer till Sverige kan vi förvänta oss ett ännu starkare pådrag när hela landet ska bindas samman i ett enda stort event från 27/7 till 19/8. Pride torde vara det enda arrangemang av sådan storlek i Sverige som aldrig utsätts för en saklig granskning. En sund debatt behövs som hanterar Pride utifrån vad organisationen faktiskt presenterar.

Idag publiceras rapporten ”Det färgglada mörkret”, en granskning av innehållet i Stockholm Pride 2017. Vi antog på förhand att Pridefestivalen skulle vara en smältdegel av röster och uttryckssätt, där tal om alla människors lika värde varvades med explicita sexuella uttryck. Men den föraningen visade sig vara alltför positiv. Resultatet är entydigt: mediebilden av Pride som en festival för ljus, glädje och människovärde är falsk. Innehållet har tvärtom ett tydligt fokus på inslag som är djupt destruktiva för folkhälsan.

Vår granskning visar att begrepp som normalt uppfattas positiva i samhället, såsom ansvar och moral, förekommer ytterligt sällan i Prideprogrammet och då oftast i negativ kontext. Mest uppseendeväckande är att begreppet ”människovärde” eller formuleringen ”alla människors lika värde” förekommer noll gånger i det omfattande programmet. Den allmänna bilden av Pride som en förkämpe för alla människors värde stämmer inte; festivalen verkar handla om något helt annat.

I vår kvantitativa undersökning av Prideprogrammet finner vi ett mycket starkt fokus på radikal individualism med uppror mot alla normer, samt en inställning till relationer som i en seminarierubrik beskrivs som ”Relationsanarki – relationer utan regler”. Metoo-kampanjen har tydligt illustrerat konsekvenserna av relationer och sexualitet helt utan regler och Prides filosofi och innehåll på det området bidrar inte till att minska sexuella övergrepp.

Det verkligt alarmerande är dock hur Prides utbud förhåller sig till fenomen som påverkar folkhälsan. Vi har undersökt hur programmet tar upp företeelser som vanligen uppfattas negativt – såsom droger, sadism, smärta och prostitution – och funnit att Pride nästan genomgående visar upp en bejakande attityd.

Ett flertal inslag bejakar teman som i realiteten leder till personliga tragedier, som ”needleplay”, att skada den egna kroppen och få den att blöda, eller ”chemsex”, att via droger skapa en starkare sexuell kick. Utifrån den alarmerande folkhälsosituationen med stigande psykisk ohälsa, droganvändning, sexuella övergrepp och självskadebeteende ser vi att Pride är allt annat än en hjälp för utsatta människor. Tvärtom framstår festivalen som en stor riskfaktor.

Ingen människa ska behöva förföljas eller diskrimineras på någon grund, inte heller sexuell läggning. Detta är en självklarhet för oss som arbetat med denna rapport och om Pride hade haft detta som fokus hade festivalen kunnat ha ett existensberättigande. Men när arrangörerna tvärtom helt öppet marknadsför rent hälsovådliga inslag har Pride förverkat sin legitimitet.

All information i rapporten har funnits öppen att ta del av för alla. Ändå har politiker från nästan samtliga riksdagspartier villigt gått med i Pridetåget. Ändå fortsätter stad efter stad att hissa regnbågsflagg och skattepengar pumpas in i ett maskineri som stödjer företeelser till skada för både individer och samhälle.

När EuroPride 2018 snart slår upp dörren och förväntar sig samhällets fulla uppbackning är det samtidigt en rörelse som under många år har undgått en kritisk granskning. Denna brist på öppet samtal är ett stort svaghetstecken och det är inte rimligt att samhället okritiskt fortsätter att aktivt stödja det färgglada mörker som Priderörelsen utgör.

Med kunskap följer också ansvar. Frågan behöver nu ställas till alla dem som gett Pride sitt stöd: Hur kan ni fortsätta att okritiskt ställa er bakom detta?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.