Utbildning

Prestationsbaserad finansiering är fel väg att gå

Många yrkesverksamma behöver kompetensutbildning. Men lösningen för att få fler att utbilda sig är inte en helt prestationsbaserad finansieringsmodell, som begränsar och avskräcker både lärosäten och studenter att ta sig an distansutbildningar, skriver TCO:s ordförande Eva Nordmark.

Replik. Hans Hansson, Sverker Janson och Gunnar Karlsson uppmärksammar i en debattartikel att för få studenter fullföljer sina distansstudier. Lösningen, menar debattörerna, är att införa en helt prestationsbaserad finansieringsmodell där lärosäten endast får ersättning om studenterna slutför sin utbildning. TCO instämmer i problembeskrivningen, men vi menar likväl att modellen debattörerna förordar är helt fel väg att gå.

Läs också Hans Hanssons, Sverker Jansons och Gunnar Karlssons Artikel

Det råder allt större samsyn om behovet av att högskolan spelar en roll i det livslånga lärandet. SCB har på uppdrag av TCO undersökt behovet av kompetensutveckling hos Sveriges tjänstemän. Det visar sig att fyra av tio är oroliga för att de inte får tillräckligt med kompetensutveckling för att följa med i utvecklingen. Det är dessutom de sysselsatta mitt i arbetslivet som är mest oroliga.

I en tidigare SCB-undersökning svarade 44 procent av de yrkesaktiva tjänstemännen att de kommer behöva kompetensutveckling som de inte kommer få av sin arbetsgivare inom ramen för sitt arbete. Vidare anger tjänstemännen att det är på högskolan de helst vill studera, gärna på flexibla tider och på distans.

Vi är alltså överens om att behovet av kompetensutveckling genom hela yrkeslivet är avgörande. Vi vet dessutom att 60 procent av tjänstemännen gärna kombinerar arbete med studier och att det ofta är svårt att få ihop logistiken i vardagen. Med det i bakhuvudet är det förståeligt om än inte önskvärt att många inte fullföljer sina distansstudier. Livet knackar på och avbryter.

Trots detta, eller kanske just på grund av detta måste lösningen vara fler flexibla vägar och inte modeller som begränsar och avskräcker både lärosäten och studenter att ta sig an distansutbildningar. Tyvärr har utvecklingen gått i motsatt riktning. Andel fristående kurser har minskat till förmån för programstudier och distanskurserna har minskat i antal.

Vad beror detta på? Den viktigaste förklaringen ligger i resurstilldelningssystemet till den högre utbildningen, som är starkt prestationsbaserat. Eftersom genomströmningen är lägre på den typen av kurser som motsvarar yrkesverksammas behov så innebär det en ekonomisk risk för lärosätena att tillhandahålla ett sådant utbud. Detta har TCO länge påpekat och är en analys som Styr- och resurstilldelningsutredningen och många andra aktörer instämmer i.

Debattörernas förslag skulle sannolikt förvärra snarare än lösa problemet. TCO vill i stället peka på andra lösningar:

  • Förändra resurstilldelningssystemet för att möjliggöra ett kursutbud som till form och innehåll passar yrkesverksamma. TCO har föreslagit flera olika sätt. Exempelvis skulle det vara möjligt att införa en högre ersättning knuten till viss typ av utbildning eller till vissa studenter, eller särskilda anslag som fördelas till lärosäten efter ansökan.
  • Ett studiemedelssystem som är anpassat efter yrkesverksamma. För att göra verklighet av det livslånga lärandet och en bättre genomströmning måste yrkesverksamma studerande ges de ekonomiska förutsättningarna att genomföra sina studier och kombinera vidareutbildning med arbete.
  • Utveckla distansutbildningarna för att stärka dess pedagogiska innehåll och tillgången till högre utbildning i hela landet. Regeringens uppdrag till UHR att utveckla distansutbildningen är ett bra första steg, men TCO efterfrågar ett helhetsgrepp.

TCO vill så snart som möjligt se en blocköverskridande dialog om hur svensk kompetensförsörjning och konkurrenskraft kan säkras genom att stärka det livslånga lärandet. För att tjänstemännen ska kunna fylla på med ny kunskap och möta nya krav på arbetsmarknaden behövs högskolan ges ett omställningsuppdrag.

Tjänstemännen vet vad de behöver och är villiga att göra vad som krävs för att hänga med även på morgondagens arbetsmarknad. Nu är det upp till politikerna att skapa rätt förutsättningar.  

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.