Välfärd

Politisk strategi efterlyses för att klara välfärden

Välfärdsfrågorna har inte oväntat hamnat i valrörelsens mittfåra, men partiernas åtgärdsförslagen hanterar inte de basala och avgörande frågorna inför framtiden. De politiska utspelen kan liknas vid ovillkorad budgivning – en tävlan i att buda mest extrapengar. Ibland kompletterad med förslag om att avlasta yrkesutövare som läkare, lärare och polis vissa administrativa uppgifter.

De flesta är eniga om problembeskrivningen – att pengarna inte räcker till framtida ökade behov beroende på demografi, integration och ökade krav. Och det handlar inte om små korrigeringar. Kommunala skattehöjningar inom tio år om 13 kronor per hundralapp har kalkylerats genom behovsframskrivningar. Även om den siffran är i överkant enligt uppdaterad bedömning så är hälften en orimlighet. Men inget politiskt parti vidrör på allvar denna pudelns kärna; hur strategiskt arbeta effektivare inom realistiska ekonomiska resursramar?

Resonemanget måste starta med den offentliga sektorns uppdrag. Kortfattat  består det av två delar som hänger ihop; 
a) som medborgare få god utväxling på skattepengarna,
b) som servicemottagare/medagerande erbjudas högkvalitativa tjänster.

Vad är då i grunden värde- och resultatskapande för tjänstesamhället? Svaret är att frigöra mer tid för det personliga mötet! ”Tid är pengar” och kvalitativ tid ger resultat. Tjänsteproduktion innebär allt som oftast att omvandla ”råvarorna” tid, engagemang och kompetens till resultat. Så sker företrädesvis i det personliga mötet (fysiskt och/eller digitalt) med den man är till för och där förmå mottagaren (eleven, patienten, klienten med flera) att medagera.  Detta är livsluften för de professionella yrkesutövarna och leder indirekt också till en bättre arbetsmiljö!

Lösningarna kan se lite olika ut. Inom skolans värld hindrar nuvarande avtalskonstruktion kommunanställda att ta ut mer undervisningstid per pedagog. Då räcker det inte med att lärarna avlastas administrativa göromål som nu pläderas, utan undervisningstiden måste växa som motprestation. Belysande är att friskolan nyttjar i snitt fem lärare per 100 elever medan den offentliga kräver motsvarande åtta. Huvudförklaringen är att friskolelärarna lägger mer tid på undervisning jämfört med sina kommunkollegor. Att det är lönsamt driva friskola borde inte förvåna någon!

Inom vården kan tid frigöras så att exempelvis läkarna kan prioritera  tidsutrymmet för patientkontakten. Sverige ligger här illa till i internationella jämförelser och en sjukhusläkare ägnar knappt 15 timmar per vecka åt direkt patientkontakt. På vårdcentralerna råder däremot motsatsförhållandet med nästan slavliknande täta 15–20-minuterspass under arbetsdagen för doktorerna. Självfallet uppstår bristsituation under sådana betingelser.

Rekryteringen till många yrken släpar efter delvis beroende på samtida pensionsavgångar, men också av anledning att anställda inte vill eller orkar vara kvar i sitt yrke. En attraktivare arbetsplats måste skapas. Den byggs på ökade frihetsgrader lokalt och ett tillvaratagande av engagemang och inflytande över vardagen och det nära förbättringsarbetet. Så inom ramen för ett resultatorienterat ledar- och medarbetarskap.

Ytterligare en åtgärd är att införa övergripande styr- och belöningssystem som på allvar premierar resultat utifrån den enskilde mottagarens behov. Som dessutom involverar och motiverar både (medagerande) brukare och medarbetare utifrån ett individanpassat förhållningssätt. Störst resultatpåverkan kan ett nytt ledarskap för topprestation medföra. Ett management som vågar ta striden för resultatinriktning vid målkonflikter och mäter/belönar goda resultat. Det som belönas genom att uppmärksammas styr ju vårt agerande och beteende i vardagen.    

Budskapet är kort och gott – utgå från en basal förbättringside som innebär att ”frigöra mer värdeskapande tid och skapa engagemangskultur för medarbetaren samt öka medagerandet från tjänstemottagaren”. Gärna kryddat med digitalisering för förenkling och utökad kunskapsbas. Utöver det krävs strukturella åtgärder för kommuner (sammanslagning) och landsting (statlig sjukhusvård). I annat fall klaras inte välfärden i en nära framtid. Grupp ställs mot grupp i ett polariserat och konfliktfyllt samhälle.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.