Infrastruktur

Politisk passivitet förstärker bostadskrisen

Regelverken som styr bostadsbyggandet behöver förenklas. Det stimulerar samhällsekonomin och underlättar för personer att hitta attraktiva bostäder och arbeten. Sverige har mycket att vinna på reformer som det borde gå att få ett brett politiskt stöd för.

Den stora utmaningen för Sverige förblir att stimulera till jobbskapande runtom landet. Det är något som Alliansen och oppositionen i grunden är överens om. Men märkligt nog sitter båda blocken sitter fast i traditionella lösningar. Varför lyfter ingen fram ökad geografisk rörlighet som nyckeln till tillväxt? Regelförenklingar som underlättar byggande av bostäder kan leda till fler i arbete. Som en bonus stärks dessutom näringslivets innovationskraft. Den stora gåtan är varför politiken präglas av passivitet kring en reform som medför så många fördelar.

Lokala arbetsmarknader präglas redan i dag av att det råder brist på arbetstillfällen i vissa branscher och brist på arbetssökande i andra. Om möjligheterna till att flytta dit jobben finns blir bättre kan fler komma i arbete. Samtidigt har regional specialisering kommit att spela en viktig roll för utvecklingen. Kluster med diversifierad inriktning växer fram i olika delar av Sverige. Därmed ökar behovet av specialiserad arbetskraft på regionala arbetsmarknader. Forskningen ger ett tydligt stöd för att både sysselsättningen och produktiviteten kan stärkas om möjligheterna att flytta dit de bästa jobben finns stärks.

Tyvärr är det ofta svårt för den som vill flytta att hitta ett rimligt boende. Många tvingas hyra i andra, tredje eller fjärde hand. Andra pendlar flera timmar per dag till jobbet. Som bland annat Riksbanken har lyft fram uppstår därför geografiska och yrkesmässiga obalanser, så att matchningen på arbetsmarknaden försämras. De omfattande svårigheterna att finna boende leder också till att vi hamnar efter i den globala konkurrensen om talangerna. När näringslivet, välfärden eller högskolorna försöker locka till sig utländska talanger kämpar de i motvind. Anledningen är att internationella experter som vill jobba i Sverige ofta har svårt att finna bostäder att hyra. Alternativet kan i många fall bli att istället söka sig till ett annat land.

En felaktig uppfattning är att problemen bara finns i Stockholms innerstad. Men också i Norrbotten, som knappast har brist på ledig byggbar mark, leder svårigheten att finna boenden till problem på arbetsmarknaden. Länsstyrelsen i Norrbotten skrev förra året i en analys att det ”i dag är brist på bostäder i de flesta kommuner i Norrbotten”. Tio av länets fjorton kommuner anger höga produktionskostnader som hinder för ökat bostadsbyggande. Framförallt unga, äldre, invandrare och inflyttad arbetskraft drabbas av svårigheterna att hitta bostäder. Bostadsbristen sätter käppar i hjulet för den jobbtillväxt som gruvboomen i dag möjliggör.

Ett annat exempel är Jönköping. Nyligen uttalade sig Elisabeth Sandberg, regionchef för Svenskt Näringsliv, att mer än vart femte rekryteringsförsök i Jönköping misslyckas och att ungefär 40 procent av planerade expansioner hindras i länet på grund av svårigheter att matcha rätt person med rätt jobb. Länsstyrelsen i Jönköpings län noterar samtidigt att ”i stort sett alla kommuner [redovisar] bostadsbrist i sina centralorter”.

Varför har Sverige, ett land som präglas av stora fria ytor också i närheten av tätorterna, en så omfattande bostadsbrist? En viktig anledning är att marknaden för byggandet av bostäder fungerar bristfälligt, något som gäller både hyresbostäder och bostadsrätter. Krångel kring kommunala detaljplaner, bygglov och andra tillstånd driver upp kostnaderna. De väntetider och den osäkerhet som skapas sätter marknadens funktion ur spel. Tillsammans med höga skatter på byggande av framförallt hyresrätter leder regleringarna till att det blir dyrt att bygga. Framförallt får nya aktörer svårt att etablera sig på byggmarknaden. Den minskade konkurrensen leder i sig till att innovativa byggmetoder får svårare att få fäste.

Det är fullt möjligt att underlätta de regelverk, och den byråkratiska hanteringen av regelverken, som försvårar för byggandet. En sådan politik skulle direkt stimulera byggandet och därmed samhällsekonomin i stort. Den skulle öka möjligheten för enskilda individer att finna attraktiva bostäder och arbeten. Till sist skulle den stärka företagsklimatet runtom i landet genom att möjliggöra bättre matchning av arbetskraft. Sverige har mycket att vinna på en sådan politik, och det borde gå att få ett brett politiskt stöd för detta. Så varför lyser då reformambitionerna med sin frånvaro?

Fotnot: Nima Sanandaji är författare till rapporten Hyresrättens betydelse för en dynamisk arbetsmarknad utgiven av Hyresgästföreningen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.