Debatt
Sjukvård
19 december 2018 kl 14:14

Patienter lider i onödiga vårdköer

Den bristande tillgängligheten till psykiatrin drabbar många, inte minst unga. Trots detta släpar många beslutsfattare fötterna efter sig och envisas med analog vård, i stället för att öppna upp för mer nätbaserad vård. 

Det här är en opinionstext

Vissa typer av psykiska besvär är en naturlig del av livet som de flesta av oss upplever någon gång. Men för många är problemen så allvarliga att de kräver professionell behandling. Om hjälpen uteblir, eller dröjer för länge, riskerar dessa personer att drabbas av ett långt lidande som inte bara påverkar dem själva, utan även deras anhöriga och samhället i stort.

Frågan är vad politiker i kommuner, landsting och på riksplanet tänker göra för att ge denna grupp bättre tillgång till vård. Valrörelsen präglades av fagra löften om att köerna till vården skulle kortas – nu börjar det bli dags att leverera lösningar. En aktuell rapport från Försäkringskassan visar att utgifterna för psykiatriska diagnoser har mer än fördubblats sedan 2009.

Ett viktigt steg i arbetet mot psykisk ohälsa är att styra mot ett vårdsystem i takt med tiden. När allt fler tjänster erbjuds digitalt är det naturligt att även vården använder digitala plattformar. Förra året genomfördes över 200 000 digitala vårdbesök i Sverige. Sedan en tid är det möjligt att söka hjälp för psykiska besvär över nätet. En del av lösningen är alltså redan tillgänglig, men den offentliga vården hänger inte med.

Visst finns det undantag, men många beslutsfattare verkar vilja hålla fast vid det analoga system som bidragit till dagens ohållbara situation. I dag tvingas över 60 procent av patienterna vänta mer än 30 dagar på ett förstabesök inom den allmänna psykiatrin.

Den bristande tillgängligheten drabbar inte minst unga. Allt fler unga rapporterar psykisk ohälsa och de diagnoser som tycks öka mest är depression och olika typer av ångestsyndrom. Enligt Socialstyrelsen har den psykiska ohälsan i åldrarna 10–17 år ökat med mer än 100 procent de senaste 10 åren.

För de som är drabbade kan vägen in i vården upplevas som ett närmast oöverstigligt hinder. När det dessutom innebär en lång väntan på att ens få en tid för samtalet kan hela situationen kännas hopplös. Från den dag då individen söker hjälp finns en period på 25 dagar då behandlingen är som effektivast. Bortom denna period krävs oftast mer omfattande behandling.

På nätet blir ”vårdtröskeln” desto lägre. Många använder appar dagligen. Video och chatt kan på ett enkelt sätt underlätta vägen in i vårdsystemet. Det är särskilt viktigt inom psykiatrin där många patienter undviker att söka vård eftersom de känner skam inför sin egen sjukdom. Efter en inledande läkarkontakt på nätet kan patienten slussas vidare till psykologer som behandlar patienten genom videomöten och onlineprogram.

Den vetenskapliga evidensen för att nätbaserad psykiatri fungerar är god. Socialstyrelsen skriver i en ny rapport att ”det kliniska utfallet mellan digitala vårdtjänster och fysiska besök inom psykiatrin visar övergripande på jämförbara resultat.”

Därtill visar forskning från Linköpings universitet att nätbaserade behandlingsmetoder kan vara effektiva för att behandla besvär såsom social fobi, depression (vilket bekräftas av en helt ny studie) och tvångssyndrom. En fördel är att nätbaserade metoder som kombinerar skriftlig dialog med videomöten gör det enklare att spara konversationer, så att patienter i efterhand kan gå igenom råd som de inte förstår.

Ingen påstår att nätbaserade behandlingsmetoder är hela lösningen på det växande problemet med psykisk ohälsa. Men när viktiga poster inom den svenska hälso- och sjukvården nu tillsätts är det hög tid att staka ut en viljeriktning. Kommer de som gått till val på att modernisera vårdsystemet på allvar att börja rekommendera och underlätta för tekniska lösningar och fortbildning inom digital psykiatri – eller föredrar de status quo? Den stora gruppen medborgare med psykiska besvär förtjänar en tillgänglig psykiatri.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.