Bibliotek

Politiker, ta fullt ansvar för biblioteken

Biblioteken är en stor och mäktig samhällsresurs. Det är nu upp till landets kommunpolitiker att låta dem vara en välbehövlig motkraft när klyftorna ökar och demokratin utmanas, skriver ledningen för Svensk biblioteksförening.

I årets kommunala budgetdebatt vill Svensk biblioteksförening göra landets kommunalt förtroendevalda uppmärksamma på att med ny och skärpt lagstiftning har kraven ökat på kommunerna. Att ignorera resursbehoven på biblioteken är inte bara oklokt, det kan också leda till att lagen trotsas. 

Biblioteken utgör en landsomfattande bildningsinfrastruktur som står öppen och tillgänglig för alla. Där finns anställda som dagligen arbetar med att utjämna kunskapsklyftor, hjälpa barn och vuxna att knäcka läskoden, skapa fri tillgång till litteratur, kultur och information, och värna allas rätt att utvecklas, tänka, tala och skriva fritt. Biblioteken har anpassat sig till en ny medieverklighet och fungerar också som kunskapscentraler till stöd för invånarna när kraven på digitala färdigheter och analysförmåga stiger. 

Biblioteksväsendet är en stor och mäktig samhällsresurs. Det byggdes med politisk vilja. Nu när demokrati och mänskliga rättigheter utmanas och kunskapsklyftorna djupnar, måste denna politiska vilja manifesteras igen. Inte minst i landets kommuner. 

Sedan 2014 gäller en ny bibliotekslag som förtydligar bibliotekens uppgifter och huvudmännens ansvar. Lagen slår fast att samtliga bibliotek har till uppgift att verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. 

Lagen ställer krav på allsidighet och kvalitet i utbudet av medier och tjänster, den pekar ut prioriterade målgrupper och preciserar folkbibliotekens ansvar för att främja läsning och tillgång till litteratur, särskilt vad gäller barn och ungdomar. Lagen innehåller inte skrivningar om bemanning. Men kulturutskottet kunde inte ha varit tydligare när lagen riksdagsbehandlades, det skriver i sitt betänkande (2013/14:KrU2): ”I kommunernas ansvar får anses ligga att svara för att personalen har den kompetens som krävs för att uppfylla de i lagen formulerade kraven på biblioteken.”

När det gäller skolbiblioteken ger bibliotekslagen tillsammans med skollagen varje elev i grund- och gymnasieskolan rätt till skolbibliotek. Enligt lagens förarbeten är ett skolbibliotek ”en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande.” Kungliga biblioteket, KB, har definierat skolbibliotek som en organisation med minst 20 timmars bemanning per vecka. Det är enligt KB vad som krävs för verksamheten ska leva upp till lagen. 

Därmed misslyckas många av landets kommuner med att leva upp till lagen. Hälften av Sveriges elever i grund- och gymnasieskolan saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek. 90 av landets 290 kommuner saknar egna skolbibliotek helt. Mer än en tredjedel av alla folkbiblioteksfilialer har lagts ner sedan 1990. Det gör färre bibliotekarier, ökat avstånd och minskad tillgång till bibliotek.

Teknikutvecklingen rusar, men budgetarna för inköp och kompetensutveckling krymper totalt sett. Under tre decennier har barn i Sverige fått sämre tillgång till bibliotekarier. Mobiliserar inte kommunerna för ökad läsning bland barn kommer det att ytterligare försämra svenska skolresultat. 

Svensk biblioteksförening har räknat ut vilka kostnader det handlar om. För att bemanna landets alla skolbibliotek, både de utan och de med låg bemanning, upp till heltid skulle det behövas totalt 1,5 miljarder kronor. 125 miljoner skulle behövas för att öka folkbibliotekens inköpsbudgetar så att de kan hålla kvalitet på mediebeståndet. För att öka bemanningen på landets folkbibliotek upp till 1991 års nivå behövs 592 miljoner kronor. En skolbibliotekarie på heltid kostar cirka 400 000 kronor per år.  

Det ligger nära till hands att ropa på statliga pengar för att leva upp till lagen – det ska vi göra, och det är vi många som gör. Under Almedalsveckan kom beskedet från utbildningsminister Gustav Fridolin: regeringen ska ta upp frågan om bemanningsnivån på skolbiblioteken med kommuner och andra huvudmän, och i budgeten för 2016 avsattes medel för personalförstärkningar vid landets skolbibliotek motsvarande upp till 300 personer på deltid.

Regeringen har också avsatt resurser för att ta fram en nationell biblioteksstrategi som ska klargöra bibliotekens uppgifter framåt. Detta är välkomna besked. Men ansvaret är delat. På kommunen ankommer att se till att alla som vistas i kommunen har tillgång till biblioteksverksamhet. 

Så till de demokratiskt valda företrädarna för landets kommuninvånare vill vi säga: Pröva budgetförslagen mot bibliotekslagen innan ni klubbar budgeten för 2016. Har ni råd att inte ge era elever stöd av skolbibliotek för att nå bättre skolresultat? Och har ni verkligen råd att undvara kraften i tillgängliga folkbibliotek som bidrar till att utjämna kunskapsklyftor, främjar läsning och kultur och ger invånarna verktyg att vara demokratiskt delaktiga i samhället?

Låt biblioteken och bibliotekarierna vara motkraften när klyftorna ökar och demokratin utmanas.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.