Ordningsvakter

Polisen klarar inte längre att skapa trygghet i Göteborg

Polis och förvaltningsrätt säger nej - Göteborgs stad får inte införa fler ordningsvakter. Kommunen sätts härmed i ett moment 22. Staten löser inte trygghetsproblemen, men låter samtidigt inte kommunen göra det heller. 

Göteborgs stad har ansökt om att få förordna ordningsvakter på flera platser i stadens centrum. Bakgrunden är en omfattande problematik med otrygghet och brottslighet.

Ansökan om att få använda kommunala ordningsvakter har dock tyvärr avslagits, först av polisen och sedan också av förvaltningsrätten. Intressant är att varken polisen eller domstolen ifrågasätter att det finns stora problem med otrygghet på de utpekade platserna. Skälet till avslaget är att den här typen av uppgifter enligt lagen ska skötas av polis och polisen hävdar att de kan hantera problemen.

Problemet är dock att polisen hittills inte lyckas att skapa god ordning och trygghet i centrum. Ett exempel är området kring Brunnsparken och Gustav Adolfs torg där det i dag pågår öppen narkotikahandel.

Förvaltningsrätten och polisen sätter dock kommunen i ett moment 22. Staten löser inte sin uppgift att upprätthålla tryggheten på gator och torg, men låter samtidigt inte kommunen göra det heller.

I en ideal värld skulle jag förstås önska att polisen hade resurserna att prioritera och arbeta mot den här typen av brottslighet. Men när vi vet och ser att polisen inte klarar uppgiften borde kommunen ha möjlighet att bidra med till exempel ordningsvakter. Svensk polis är underdimensionerad dagens brottslighet. Bara i Göteborg anger polisen dessutom att det saknas 200 poliser i den existerande organisationen. Polisen säger själva att det är arbetet mot vardagsbrottslighet som får stryka på foten.

Utvecklingen med otrygghet skadar Göteborg. Den nöter på vårt varumärke som turist- och evenemangsstad. Nyligen väckte det stor uppmärksamhet när Volvocars vd Håkan Samuelsson i en intervju påpekade att otrygghetsproblemen i staden gör att det blir svårare att rekrytera internationell arbetskraft. 

Jag tror att så gott som alla förtroendevalda i Göteborg kan berätta att Håkan Samuelsson inte är ensam om sin oro för otryggheten. Många medborgare hör av sig med samma frågor. Vardagsbrottsligheten gör att människor väljer bort Göteborg som bostadsort. Kommunen förlorar skattepengar och välfärd. 

Att göra staden tryggare är därför en avgörande strategisk fråga för Göteborgs kommun. I staden finns det också goda exempel på att miljöer kan bli tryggare genom ett mer aktivt användande av ordningsvakter. Centralstationen och köpcentrumet Nordstan är sådana exempel. 

Om försöket att införa kommunala ordningsvakter i centrum löper väl, vill vi gå vidare och inrätta fler så kallade LoV3-områden (efter tredje paragrafen i lagen om ordningsvakter) i stadens förorter.

Göteborgs stad kommer nu att överklaga förvaltningsrättens avslag och hoppas att frågan tas upp av kammarrätten. Fler kommuner är inne i liknande processer och klart är att det behövs någon typ av praxis.

Om Göteborg skulle förlora frågan om ordningsvakter även i kammarrätten skulle det visa på behovet av ny lagstiftning.

Lagen om ordningsvakter är 40 år gammal. Den betonar att ordningsvakter bara ytterst sällan kan ta över uppgifter som ska skötas av polis. Men de som tog fram lagen för 40 år sedan skulle nog knappast ha kunnat föreställa sig dagens situation där polisen har att hantera våldsbejakande extremism, klanrelaterad brottslighet och gängskjutningar samtidigt som narkotikaanvändningen är mer utbredd än någonsin. Att kommunerna i det läget själva ber om att få arbeta mer aktivt med tryggheten borde välkomnas av staten. 

Alternativet som verkar vara att låta vardagsbrottsligheten grassera kommer på sikt att leda till att människors tillit urholkas, inte bara till rättsstaten utan också till den lokala demokratin.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.