Parrelaterat våld

Polisen gör kvinnorna medskyldiga till våldet

Stockholmspolisens register över misshandlade kvinnor innehåller uppgifter som gör det integritetskränkande och oacceptabelt. Men värst av allt är att det återigen speglar synen på kvinnan som medansvarig för våldet, skriver tre S-ledamöter i riksdagens justitieutskott.

Veckans avslöjande av journalister på Sveriges Radio om att en enhet inom Stockholmspolisen, brottsoffergruppen i Södertörns polismästardistrikt, i tio år registrerat mellan 2 000 - 3 000 kvinnor som har anmält hot och misshandel av närstående, är oacceptabelt. Uppgifterna om att man, vid sidan om polisens ordinarie anmälningssystem, arbetar med Excel-filer bestående av information som etnicitet, religion, brottsoffrets alkoholkonsumtion och personliga omdömen är integritetskränkande. Men värst av allt speglar det återigen synen på kvinnan som medansvarig för våldet.

Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem och utgör ett allvarligt hinder för jämställdheten och kvinnors åtnjutande av mänskliga fri- och rättigheter. Anmälningarna om misshandel mot kvinnor och sexualbrott ökar för varje år enligt Brottsförebyggande Rådet. År 2012 gjordes 28 254 anmälningar av misshandel mot kvinnor där 85 procent av gärningspersonerna var män. Mäns våld mot kvinnor är den yttersta konsekvensen av ett ojämställt samhälle som begränsar kvinnors hälsa, välbefinnande och liv.

För att mäns våld mot kvinnor ska upphöra måste vi ha långsiktiga och strukturella politiska lösningar. Regeringen har arbetat fram en nationell strategi som ska bidra till att öka effektiviteten, kvaliteten och långsiktigheten i arbetet. Uppdraget omfattar både våld som drabbar kvinnor i nära relationer och våld som utövas mot kvinnor av bekanta eller helt okända män. Utredaren har också i uppdrag att kartlägga homosexuella, bisexuella och transpersoners utsatthet för våld i nära relationer. Förslaget kommer ligga till grund för regeringens fortsatta arbete och ska presenteras i maj 2015. 

I arbetet är en av de viktigaste aktörerna de ideella jourerna. Jourerna besitter kunskap och erfarenhet som inte finns någon annanstans. Jourerna erbjuder skydd och stöd till de kvinnor som utsätts, sprider kunskap, förändrar attityder, ger juridisk rådgivning, påverkar lagstiftningen och är en viktig röst i debatten. Det fortsatta arbetet kan enbart förbättras genom att denna kompetens tas tillvara samt att finansieringen av dess verksamhet löses långsiktigt. Regeringen har avsatt 100 miljoner till detta arbete i sin budgetproposition, som dessvärre har röstats ner av Allianspartierna och Sverigedemokraterna.  

Men för kvinnor som utsätts för brott är förtroendet för rättssamhället avgörande. Man måste känna sig trygg i mötet med polisen från anmälningstillfället, under förundersökningsarbetet till rättssalen. Rättsprocessen måste upplevas som säker och pålitlig. Att registerföra brottsutsatta kvinnor utgör inte enbart en allvarlig integritetskränkning, det underminerar förtroendet för rättsväsendes samtliga instanser och kan i längden bidra till färre anmälningar och ouppklarade brott. Att polisen nu själva anmält registret och att Datainspektionen inlett granskning av registrets laglighet är välkomnande. Däremot kan vi inte nog understryka den kränkning registreringen innebär för kvinnor som vänt sig i förtroende till rättsväsendet.

Mäns våld mot kvinnor ska upphöra och samhällets alla instanser måste arbeta i den riktningen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.