Gymnasiebehörighet

Placerade barns skolgång får inte vara ett lotteri

Alla barn ska ha jämlika möjligheter att klara sin skolgång. Men i dag använder endast 23 kommuner den beprövade metod som får flest barn som blivit placerade i familjehem eller på annan institution att uppnå gymnasiebehörighet, skriver Anne Marie Brodén och Cecilia Sjölander från Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Alla barn ska ha jämlika möjligheter att klara sin skolgång, det säger både skollagen och barnkonventionen. För de barn som är särskilt utsatta blir skolan ofta central.

När ett barn omhändertas och placeras, i familjehem eller på annan institution, innebär det att föräldrarna eller vårdnadshavarna fråntas sitt ansvar för att skapa goda förutsättningar för barnet. Ansvaret läggs i stället på samhället. Varje enskild kommun måste säkerställa skolgången för de placerade barn som finns där. Ändå lämnar nästan hälften av de placerade barnen grundskolan utan behörighet till gymnasiet.

Att klara grundskolan och få gymnasiebehörighet är en av de absolut viktigaste faktorerna för att motverka utanförskap och ohälsa i vuxen ålder. Vi vet att placerade barn presterar avsevärt sämre än andra i skolan, men vi vet också att de presterar sämre än sina faktiska kognitiva förmågor. Dessa barn har alltså kapacitet för mer, men de får inte det stöd de behöver för att lyckas.

Sverige har fått kritik av FN:s barnrättskommitté för att barn i riskgrupper diskrimineras och för de stora kommunala skillnaderna. När barnkonventionen blir svensk lag den 1 januari 2020 blir kravet på att tillgodose barns rättigheter mer angeläget än någonsin.

I Sverige finns det en beprövad och beforskad arbetsmodell där det aktuella familjehemmet, skolan och socialtjänsten samverkar för att barnet ska lyckas i skolan. Modellen heter Skolfam. Ett team bestående av specialpedagog, psykolog och socialsekreterare kartlägger barnets förmågor, kunskapsluckor och behov, och följer sedan kontinuerligt upp barnets skolgång till och med nionde klass. De kommuner som arbetar med Skolfam delar också kunskaper via Skolfam-nätverket.

Resultaten är slående. Socialstyrelsens siffror visar att endast 50–60 procent av de barn som blir placerade uppnår gymnasiebehörighet efter grundskolan. Motsvarande siffra bland barn som fått stöd av Skolfam är 79,1 procent. Framgångsfaktorer är bland annat:

  • Barnet placeras i centrum av sitt eget liv och sin skolgång.
  • Det täta samarbetet mellan familjehemmet, skolan och socialtjänsten.

Skolfam finns endast i 23 av Sveriges 290 kommuner i dag. Placerade barns skolgång – och deras möjlighet att skapa sig goda förutsättningar i livet – ska inte vara beroende av vilken kommun barnet bor i. Skolfam-modellen finns för alla. Använd den!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.