Barn

Placerade barn saknar nödvändig hälsovård

Tänk er en situation där ingen vet hur många sjukhus det finns eller hur många sängplatser de har. Eller att vart femte sjukhus utför operationer de inte har kompetens för, och vartannat barn går runt med stora hål i tänderna.  Det känns otänkbart i vårt samhälle. Men för i snitt en elev i varje svenskt klassrum är dylika scenarier verklighet, skriver forskarna Martin Bergström och Tina Olsson. 

Barn har möjlighet att få social dygnsvård i familjehem om deras föräldrar är vilse i psykiatrisk sjukdom eller missbruk. Idag vet vi att ungefär ett barn i varje skolklass har erfarenhet av social dygnsvård. Men det finns  inte någon siffra på hur många familjehem det finns att tillgå eller hur många sängplatser som är upptagna, vilket gör att det är svårt för socialtjänsten att planera.

Tänk om vi inte visste hur många sjukhus eller vårdplatser barn med cancer hade tillgång till! Givetvis bör det även finnas nationella uppgifter på hur många familjehem det finns i Sverige och hur många sängplatser de erbjuder.

I en nyligen publicerad rapport från Statens Beredning för medicinsk och social utvärdering framkom att var femte institution inom social dygnsvård erbjöd en behandling som ingen i personalgruppen hade utbildning för. Ingen socialsekreterare eller förälder ska behöva kontrollera att vårdgivaren har erforderlig utbildning för att utföra det som utlovats. Tänk om det handlat om blindtarmsoperationer utförda utan utbildning! Socialnämnder som har barn placerade borde övertyga sig om att enskilda institutioner verkligen kan utföra och genomför den behandling som utlovas.

Bo Vinnerljung, professor i socialt arbete mottog nyligen ett pris för sitt arbete och sade i sitt tacktal att 45 procent av alla barn i samhällsvård går runt med stora hål i tänderna. Sedan 2017 är det lag på att samtliga barn som placeras social dygnsvård bör genomgå en hälsoundersökning, vilket borde inkludera ett tandläkarbesök. Givetvis borde det finns en nationell utredningsmetodik som omöjliggör avsteg från detta. Ett utsatt barn i social dygnsvård ska ha tillgång till det som vi förväntar oss via föräldrabalken, skolplikten och barnhälsovården!

Debattinlägg som detta kräver ofta att någon skyldig pekas ut, men när basala självklarheter saknas, finns antagligen ingen lätt lösning eller enskilda skyldiga. Exemplen ovan är dessutom inga nyheter, utan har lyfts fram i många olika former tidigare. Vi är många som är delaktiga i att detta och vi borde fundera på om det är möjligt att enas. Kanske kan vi hjälpas åt att svara på hur många familjehem det finns i Sverige idag? Blir de fler eller färre? Hur kan vi göra för att utsatta barn faktiskt får den behandlingen som utlovats? Hur kan vi göra för att barnens hälsovård blir viktigare i social dygnsvård? Om vi försöker besvara dessa frågor har vi kommit en liten bit på vägen.

Låt oss bli bättre och göra bättring. Visionen borde vara att social dygnsvård ska vara så bra, att alla föräldrar skulle kunna tänka sig att få sina barn placerade där, för att när samhället är föräldrar åt våra barn ges den överlägset bästa omsorgen och vården.
 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.