Personlig assistans med bättre kvalitet kräver mer resurser

Under onsdagen överlämnades utredningen om översyn av yrket personlig assistent (SOU 2020:1) till regeringen. Utredare Lars Lööw föreslår krav på kollektivavtalsliknande villkor för att få bedriva assistansverksamhet.

Sedan 2011 behöver företag och kooperativ ha tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) för att bedriva assistansverksamhet. Som arbetsgivare inom assistans måste man ha kunskaper om assistansverksamhet och arbetsmiljölagstiftning. Man måste också ha stabil ekonomi och förmåga att systematiskt leda, planera och följa upp sin verksamhet. Utredningen föreslår nu att Ivo också ska få ansvar att granska och säkerställa att företag uppfyller kraven på kollektivavtalsliknande villkor för att få tillstånd att bedriva assistans.

Vårdföretagarna instämmer helt i utredningens problembild kring oseriösa aktörer och ser positivt på intentionen att säkerställa att aktörer inom personlig assistans är långsiktiga, seriösa och kompetenta arbetsgivare med goda villkor för sina anställda. Att ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor ligger i linje med en sådan strävan, men öppnar också för följdfrågor. Att granska, utvärdera och följa upp huruvida enskilda arbetsgivare har avtal och villkor som i tillräckligt hög utsträckning liknar och motsvarar kollektivavtal ligger inte i dagsläget inom ramen för Ivo:s kompetensområde. Det skulle tvärtom innebära en markant breddning av Ivo:s uppdrag.

Vårdföretagarna tecknar kollektivavtal för våra cirka 2 000 medlemsföretag, varav drygt 220 inom personlig assistans. För att få bli medlem i Vårdföretagarna måste företagen efterleva vår uppförandekod och transparensredovisa sin verksamhet. Vi vill därför betona att kollektivavtal naturligtvis är viktiga, men att kollektivavtalen i sig inte definitionsmässigt säkerställer kvalitet och seriositet. Det finns aktörer som velat ha våra kollektivavtal och som sökt men inte erhållit medlemskap, då de inte uppfyller våra inträdeskrav, som är branschens tuffaste.

Vi har också uteslutit aktörer inom personlig assistans, som inte efterlevt vår uppförandekod. Vi vill därför, även om vi välkomnar utredningens ambitioner, betona vikten av att branschen som helhet också tar ett eget ansvar.

Tyvärr vet vi att det finns och har funnits ett fåtal oseriösa aktörer som gett sig in i assistansen av fel skäl. Det finns aktörer som har valt att tumma på arbetsvillkor och kvalitet, vilket drabbar såväl assistenter som assistansanvändare, men också förtroendet för personlig assistans. De aktörer som agerar oseriöst eller rentav brottsligt skapar stor skada för såväl direkt berörda individer som assistansreformens utveckling över tid.

Utredningen bedömer att man för att säkerställa goda arbetsförhållanden för assistenterna behöver hantera tre utmaningar: tryggare anställningsvillkor, ett utvecklat arbetsmiljöarbete och minskad osäkerhet kring arbetsuppgifter. Vårdföretagarna instämmer i den bilden och hoppas att utredningen får politiskt gehör, men vi måste också tala klarspråk. Villkor, arbetsmiljö och utbildning och handledning för ökad kunskap om arbetsuppgifter och gränsdragningar är en ekonomisk fråga.

Under flera års tid har uppräkningen av den statliga schablonersättningen för personlig assistans understigit kollektivavtalade löneökningar och den allmänna kostnadsutvecklingen i samhället. För att ge arbetsgivarna möjlighet att bedriva det kvalitets- och utvecklingsarbete som Lars Lööws utredning förtjänstfullt lyfter behovet av krävs en långsiktigt hållbar finansieringsmodell för personlig assistans.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.