LSS

”Personer med autism får inte rätt assistans”

Var fjärde tillfrågad behöver ekonomiskt stöd, och knappt hälften är nöjda med samhällets stöd, visar en undersökning bland Autism- och Aspergerförbundets medlemmar.

På torsdagen släpps en enkätundersökning om rättighetslagen LSS som Demoskop har gjort på uppdrag av Autism- och Aspergerförbundet. Den visar att nästan en fjärdedel av de tillfrågade medlemmarna behöver ekonomiskt stöd, som i de flesta fall kommer från anhöriga. De som står utan detta stöd lever under existensminimum, under hela sitt vuxna liv.

Att personer med funktionsnedsättning ska ha jämlika levnadsvillkor och vara fullt delaktiga i samhället är en grundläggande rättighet som illustreras väl av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I Sverige regleras rätten att leva som andra genom LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). När lagen inte följs tillerkänns personer som ofta har omfattande funktionsnedsättningar inte sina grundläggande mänskliga rättigheter, vilket är mycket allvarligt.

Autism- och Aspergerförbundet har kunnat se en gradvis försämring av LSS under senare år, och vår medlemsenkät med drygt 2 000 svarande visar att många personer med autism i dag saknar möjlighet att leva som andra.

Enkäten visar att många har små ekonomiska marginaler och belastas hårt av merkostnader till följd av sin funktionsnedsättning under hela sitt vuxna liv. Vuxna över arton år har i genomsnitt knappt 2 700 kronor kvar varje månad när hyran är betald. Det är långt under det normalbelopp som en vuxen person beräknas ha som minimum. Var fjärde person behöver därför regelbundet kompletterande ekonomiskt stöd, och i de flesta fall från närstående.

Den svåra ekonomiska situationen får stora konsekvenser för den enskilde i form av sämre hälsa, social isolering och minskad självständighet. Enligt Socialstyrelsen avstår personer med funktionsnedsättning från vård och läkemedel av ekonomiska orsaker tre gånger oftare än befolkningen som helhet.

Man har heller inte samma möjlighet att till exempel komma ut i naturen och att motionera på grund av ekonomi, för att det inte är tillgängligt eller för att man inte får någon stödjande person med sig. Följden blir isolering som kan leda till allvarlig ohälsa vilket har ökat på ett mycket oroande sätt.

Det råder en stor brist på kompetens om autism, vilket gör att behoven inte tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Det kan få allvarliga konsekvenser då personens självbestämmande begränsas, eller att man inte får rätt stöd för kommunikation, och därigenom inte får möjlighet att påverka sitt dagliga liv.

Otillräckliga resurser och mer restriktiva tolkningar av rättspraxis resulterar i uteblivna, indragna eller försämrade insatser. Insatserna för avlastning har minskat och många beskriver i enkäten problem som till exempel hög personalomsättning, inställda besök, brist på kompetens eller ej individanpassad utformning, vilket gör att många avstår trots stort behov. Bland myndiga personer skulle nästan hälften vilja ha ett eget boende om rätt förutsättningar gavs.

Knappt hälften är nöjda med samhällets stöd. 43 procent är missnöjda med informationen om vilka insatser man har rätt att söka och nästan lika många upplever det svårt att få påverka utformningen av LSS-insatserna. Många saknar också en individuell plan enligt LSS som ska vara den enskildes verktyg för inflytande och ett stöd för samordning och uppföljning.

Med fungerande LSS-insatser kan personer med autism delta i samhällslivet på egna villkor. Anhöriga kan få en vardag utan omänsklig belastning. Samhället vinner på att alla människor får vara delaktiga utifrån sina förutsättningar, såväl ur ett humanistiskt som samhällsekonomiskt perspektiv. LSS måste därför återupprättas som den rättighetslag den är tänkt att vara, inte nedmonteras som nu sker. I kommande valrörelse vill vi se politiker som på allvar, och inte endast med vackra ord, kämpar för alla människors lika värde.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.