Debatt
Nya Karolinska
24 november 2016 kl 09:08

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Patientsäkerheten sätts alltid främst på NKS

Ingen ska behöva tveka om den noggranna planeringen kring den sjukvård som ska bedrivas på NKS. Patientsäkerheten ska sättas i första rummet på NKS liksom på alla våra sjukhus, svarar landstingsråden Anna Starbrink och Marie Ljungberg Schött.

Det här är en opinionstext

REPLIK I söndags öppnade Sveriges nya universitetssjukhus för de första patienterna. Nya Karolinska Solna (NKS) är en historisk investering som kommer att vara stockholmarna och hela regionen till stor nytta: En toppmodern sjukhusbyggnad med mycket höga krav på vård- och arbetsmiljö, utrustning och låg miljöpåverkan. Ett sjukhus utformat för patienternas bästa och anpassat för den avancerade och högspecialiserade vården.

Det är naturligt och fullt rimligt att en så stor investering, med så stor betydelse för svenskarnas och stockholmarnas sjukvård, granskas och kritiseras. Ingen ska dock behöva tveka om den noggranna planeringen kring den sjukvård som ska bedrivas på NKS – och hur samverkan ska fungera med vården i övriga Stockholms län.

Först, patientsäkerhet. Enligt Marta Christensson, ordförande Sjukhusläkarna Stockholm, finns ”ett stort antal frågetecken” kring ”kapacitet och patientsäkerhet”. När läkare och andra ger negativa omdömen om patientsäkerheten på NKS sprids oro bland såväl invånare och patienter som medarbetare. Om sådana påståenden stämmer vore det mycket allvarligt. Patientsäkerheten ska sättas i första rummet på NKS liksom på alla våra sjukhus. Den som anser sig kunna peka på hur patientsäkerheten skulle riskeras, bör rapportera detta konkret och tydligt. För en så låg tröskel som möjligt för någon att slå larm, finns alltid möjlighet att göra det anonymt.

Vi som landstingsråd gör inte personliga bedömningar av patientsäkerheten. Vi lutar oss på professionen, på chefläkare och andra medicinskt ansvariga. Kraven är högt satta och ansvaret för att driva en patientsäker vård ligger på Karolinska universitetssjukhusets ledning. Vi har fullt förtroende för att de klarar det uppdraget.

Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms län har planerats länge, utifrån ett politiskt beslutat uppdrag och grundat i såväl medicinsk som annan relevant kompetens och erfarenhet.

Kapaciteten i vården behöver fortsätta växa de närmaste åren. Resurserna ökar varje år, och vi gör historiskt stora investeringar – inte bara på NKS. Framtidsplanen är både långsiktig och flexibel, inför en stark befolkningsökning och en snabb medicinsk och teknisk utveckling. En del beslut rör tillägg och utökningar kopplade till NKS. Dessa delar, liksom den tekniska utrustningen som landstinget handlar upp så sent som möjligt för att få de bästa och mest moderna lösningarna, borde vi ha varit tydligare med.

Att NKS blir mindre än dagens Karolinska Solna bör inte vara någon nyhet. Det är helt enligt planen. NKS tas i drift stegvis fram till 2018, och under tiden bygger vi ut alla övriga akutsjukhus, samtidigt som mer vård utförs utanför de stora sjukhusen. Öppenvården expanderar, inte minst genom våra många fristående vårdgivare.

NKS innebär fler förändringar, inte minst förutsättningar för mer personcentrerade arbetssätt. Vi ser med glädje hur många personal- och verksamhetsrepresentanter på universitetssjukhuset uttrycker sitt stöd för förändrad organisation och arbetssätt. Ett tydligt uppdrag från oss förtroendevalda är att enskilda patienter med komplexa sjukdomsbehov ska få möta en modern och professionell vård som ser helheten i deras vårdbehov. Sjukhusledningen arbetar med detta som utgångspunkt, och från politiskt håll kommer vi noggrant att följa resultaten.

I hela arbetet går patientsäkerheten alltid först och där har vi full tillit till de bedömningar som professionen gör. Patienterna ska enkelt få snabbare vård utan köer. På Nya Karolinska får patienter med allvarliga och svårbehandlade sjukdomar modern vård som är så bra som det bara är medicinskt möjligt. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.