E-hälsa

Patienterna förlorar om e-hälsans framfart stoppas

Den svenska primärvården har dragits med stora tillgänglighetsproblem. Därför har patienter, till sjukvårdspolitikers förtret, sökt sig uppåt i vårdkedjan. Därför kan de nya virtuella vårdtjänster som har vuxit fram i Sverige dels utgöra ett viktigt komplement till den övriga vården, dels råda bot på den bristande tillgängligheten. 

Målet i Sveriges e-hälsovision är tydligt: Vi ska vara bäst i världen på att använda e-hälsans och digitaliseringens möjligheter. Alla som har varit i kontakt med vården vet att vi har en bit kvar innan vi kan hävda att vi är nära det målet. Även om det görs framsteg så är det alldeles för ofta svårt att ens göra ”enkla” ärenden på nätet – oavsett om det handlar om att boka en läkartid, boka om en redan inbokad tid eller att säkerställa att resultat från prover som gjordes på vårdcentralen automatiskt finns tillgängliga på sjukhuset.

Det finns dock ett område där vi faktiskt redan är världsledande, nämligen att flytta vården till patienten istället för tvärtom, oavsett var vi befinner oss. Vi kan kalla det nätläkare, virtuella vårdbesök eller videobesök – det spelar mindre roll. Poängen är att första linjens vård, primärvården, i ett slag har blivit mycket mer tillgänglig än den någonsin har varit.

Vissa försöker hävda att denna utveckling ställer till problem. Andra menar att den fyller ett behov som funnits men aldrig tidigare har kunnat tillgodoses. Jag är övertygad om att vi bara har sett början på utvecklingen och att potentialen är betydligt större än det vi har sett hittills, inte minst kronikergrupper kan ha mycket stor nytta av att vården blir mindre beroende av fysiska möten.  

Även om inget är helt svart eller vitt och det alltid finns nyanser så är det onekligen så att primärvården generellt sett har dragits med systematiska tillgänglighetsproblem. Trots att de medicinska resultaten håller internationell toppklass är många ändå inte nöjda. Förklaringen går i mångt och mycket att hitta i tillgänglighetsproblemen, vilket i sin tur inte sällan leder till att man söker sig uppåt i vårdkedjan. Många är de sjukvårdspolitiker som ondgjort sig över när medborgarna sökt sig till akutmottagningar för till synes enkla besvär – med en ökad kostnad som följd.

De nya virtuella vårdtjänster som vuxit fram i Sverige kan, rätt använda, utgöra ett viktigt komplement som kan hjälpa till att råda bot på bristande tillgänglighet. Många andra länder kastar också avundsjuka blickar åt Sveriges håll och undrar hur de kan skapa en liknande utveckling. På just detta område är vi alltså redan i framkant av e-hälsovisionen.

Förutom innovativa entreprenörer och en befolkning som är beredd att testa nya saker är det som har gjort denna utveckling möjlig något så tråkigt som ett avtal mellan Sveriges alla landsting som bland annat anger hur mycket man betalar för olika åtgärder.

I samband med den revidering som nu sker av detta avtal finns indikationer på att ändringar kan komma att genomföras som skulle göra det praktiskt omöjligt att bedriva verksamhet på de nationellt fastställda så kallade utomlänspriserna. Konsekvensen skulle bli att de aktörer som levererar tjänster tvingas in i olika landstings egna system. Det kan ur flera perspektiv finnas argument för detta, framför allt kortsiktiga sådana, men priset kan i slutändan bli högt.

I värsta fall kan beslut i den riktningen leda till att denna typ av virtuella vårdtjänster bara kommer att finnas tillgängliga i tätt befolkade storstadsregioner. I andra delar av landet, där behovet av olika skäl ofta kan anses vara allra störst av smarta tekniska lösningar för att lösa utmaningar med tillgänglighet, är risken överhängande att samma tjänster stängs ned.

Skulle detta bli slutsumman av den nu pågående översynen skulle det vara oerhört olyckligt. I stället för att försöka låsa in nätläkarna i enskilda landsting måste vi hitta gemensamma system för att följa upp verksamheten så att hela Sverige också framgent kan ha tillgång till dessa tjänster.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.