Debatt
Avtalsrörelsen
19 december 2019 kl 15:01

Patienterna får betala för läkarnas bristande arbetsmiljö

Läkares villkor är en samhällsfråga. Sambandet mellan arbetsvillkor och vårdkvalitet är tydligt – läkares arbetsmiljö är patientens säkerhet. I slutändan är det patienterna som drabbas när vårdplatserna minskar och väntetiderna till vård ökar, skriver Läkarförbundet som presenterar sina krav i avtalsrörelsen 2020. 

Det här är en opinionstext

Heidi Stensmyren
ordförande Sveriges läkarförbund

Att bli läkare är att påbörja en fantastisk karriär. Du får arbeta med både människor och vetenskap – och verkligen göra skillnad. Yrket är kantat av långa arbetsdagar, komplexa arbetsuppgifter och svåra beslut, men också av stor tillfredsställelse och stolthet. Anledningen till att många söker sig till läkaryrket är att de upplever att det är meningsfullt att hjälpa andra. Vi botar, lindrar, tröstar och tar ansvar för en trygg vård.

Men även för läkare finns en gräns. I dag arbetar många i en allt mer pressad arbetsmiljö där sjuktal och ohälsa ökar. Våra medlemmar vittnar om en ökad arbetsbörda, om låga ingångslöner, om tyngre och stressigare jourer, om ett högre arbetstempo, om underbemanning och om rädsla för sämre patientsäkerhet.

Som medicinskt ansvariga har vi läkare en utsatt position med stort ansvar och ofta liten möjlighet att påverka vår arbetssituation. Vi står som garant för en trygg vård, men inte sällan på bekostnad av vår egen hälsa. När tiden inte räcker till för att hjälpa våra patienter eller stötta våra kollegor så kan vi inte bara gå hem – vi stannar kvar, och ger av vår lediga tid. Men det fungerar bara att tänja det gummibandet till en viss gräns – utan tillräcklig vila och återhämtning spricker det.

Sjukskrivningar för unga kvinnliga läkare ökar och en mycket stor del av våra medlemmar går ner i arbetstid för att överhuvudtaget orka med sitt arbete, vilket i praktiken ofta ändå innebär en normal heltid. Samtidigt svarar en av tre läkare i en nyligen genomförd enkät att de skulle öka sin arbetstid om arbetsmiljön var bättre. Det väcker en rad intressanta frågor. Hur många arbetade läkartimmar går både regioner och patienter miste om på grund av den bristande arbetsmiljön? Hur skulle vården påverkas om var tredje läkare gick upp i arbetstid? Vad kostar den bristande arbetsmiljön Sveriges patienter och skattebetalare?

Sambandet mellan arbetsvillkor och vårdkvalitet är tydligt – läkares arbetsmiljö är patientens säkerhet. Läkares villkor är en samhällsfråga. För i slutändan är det patienterna som drabbas när vårdplatserna minskar och väntetiderna till vård ökar.

Vi kan nu presentera helt nya siffror som visar att hela 70 procent av våra medlemmar upplever att jour och beredskap blivit tyngre och stressigare under deras arbetsliv, och de flesta får inte välja om ersättningen för jour ska fördelas i tid eller lön. Hela 36 procent upplever att de inte får tillräcklig möjlighet för vila och återhämtning i anslutning till jour. Det motsvarar fler än 10 000 läkare i kommun- och regionsektorn. Att läkare får vila är avgörande för att de ska orka ett helt yrkesliv.

Att bli läkare är att påbörja en fantastisk karriär, men vi ser med ökande oro på hur unga läkare tas emot på arbetsmarknaden; på en för låg lönenivå och på hur deras kompetens tillvaratas. Läkare som kår är engagerade och lojala, men också rationella och väljer bort ett arbetsliv där deras kompetens inte värderas rätt. Försämrade villkor i regionerna tillsammans med en uppsjö av karriärvägar kommer att få konsekvenser för kompetensförsörjningen. Hälso- och sjukvårdens arbetsgivare måste ta situationen på allvar. Möt den nya generationen läkares krav på rätt förutsättningar, rimliga ingångslöner och mer individualiserade villkor för att klara av uppdraget att erbjuda medborgarna en högkvalitativ vård. Om regionerna ska fortsätta att attrahera unga läkare måste de visa läkarnas värde och att man är villig att satsa på dem.

Kontinuerlig kompetensutveckling, lön efter ansvar, rimliga arbetstider, goda villkor för de som antar chefsuppdrag, flexibilitet under arbetslivet samt inflytande över arbetets organisering är förutsättningar för en god arbetsmiljö och en god, säker och trygg vård för patienterna.

Kraven från Sveriges läkarförbund inför läkaravtal 2020 handlar därför om:

  • Ett centralt angivet lägsta utrymme för löneöversynen.
  • Att omvärdera faktorerna för jour- och beredskap utifrån att tyngden på arbetet och kraven på närvaro ökat.
  • Att säkra den framtida kompetensförsörjningen. Värdera medicine studerande rätt när de kommer ut i arbetslivet.
  • Att modernisera arbetsvillkoren och öka möjligheterna till ett långt arbetsliv. Ge äldre och gravida läkare möjlighet till jourbefrielse.
  • Att definiera huvudarbetsplats i anställningsavtalet. Resor till andra arbetsställen inom regionen ska ske på arbetstid.
  • Att stärka incitamenten för läkare att åta sig chefsuppdrag. Fler läkare behövs som chefer på alla nivåer inom hälso- och sjukvården.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 19 december 2019 kl 15:01

Skribent

Heidi Stensmyren
ordförande Sveriges läkarförbund